Decemberdagar

 

Jaa - det är litet mörkt nu, eller vad tycker ni? Man känner sig inte riktigt lika pigg som på sommaren. Men på plussidan är åtminstone de fantastiska morgonmålen som jag har avnjutit den senaste veckan, youghurt med hemlagad lyxmysli, som två döttrar gav mig i födelsedagspresent. 

För ett par dagar sedan hade vi ett heldagsmöte på Hanaholmen, och jag kom fram just lagom till den vackra soluppgången. Under dagen hann vi också med två varv runt den minimala holmen under pauserna, och det var kanske veckans bästa utomhusupplevelse. 

På fredag kväll styrde maken och jag med hundarna mot lande (alla andra hade annat program i stan), och stannade på vägen för att äta middag på Åminnegård. De serverade julbord, som inte var så omfattande men väldigt, väldigt gott, och restaurangen var vacker. Bra stopp.

Idag blev vädret förfärligt, med regn på gammal snö vilket ledde till glashala vägar - till och med taxen halkade på morgonpromenaden. Vi tillbringade förmiddagen i Ekenäs, bland annat på Chappe, och åt sedan lunch med mommo på gastropuben Ekta, som vi faktiskt aldrig hade besökt förut, men nog kommer att besöka igen. Deras älgkorvsportion var utmärkt. 
 
Imorgon blir det att åka hem igen rätt tidigt, för femtonåringen ska spela handbollsmatch i Borgå, så det blir en utfärd också österut denna helg. Blir bra.

Lång och avkopplande helg

 

Den här helgen var förlängd i Finland, för på fredagen firades självständighetsdagen. Ledigheten började med ovanlig sovmorgon, frukost och soffhäng med de här två, som tycker att man inte kan vara för nära (observera min fot under hunden till vänster).

Så småningom gav vi oss ut i det gråa vädret och bekantade oss med Meiko naturskyddsområde i Kyrkslätt.

Svårt att bedöma naturstigens kvalitet i den här kanske sämsta av säsonger. Vi får nog komma tillbaka en annan tid på året. Men alltid skönt att komma ut i skogen!

Självständighetsdagen har ofta varit pepparkaksbakningsdag hos oss. Den här dagen kunde ingen av storasystrarna komma och baka, och själva självständighetsdagen gick så snabbt att jag inte heller hann baka. Men på lördag morgon, medan minstingen ännu sov och maken var på ärenden, tog jag fram degen som jag hade gjort ett par dagar tidigare. Efter 25 år av pepparkaksbak med först små och sedan stora barn tänkte jag att det skulle kännas ensamt och ledsamt att baka på egen hand - men det visade sig vara så avkopplande och tillfredsställande! Ensam i köket, med radion på, inget klott, ingen stress, inte en enda plåt som brändes. 

Senare på dagen kom alla barn och mommo hit för att fira födelsedagar och äta lunch. Så roligt att träffas alla igen! Och som avslutning dekorerade vi pepparkakor. 

I morse var morgonmålet minsann lyxigt. Bakom kaffekoppen syns en av födelsedagspresenterna - kex med nötter, choklad och tahini som äldstingen hade bakat. Oerhört goda.

Efter frukosten tog vi en långpromenad med hundarna, åt lunch och gick på Ornamos julbasar. Och efter det fortsatte vi på kaffe till 24-åringen för att fira hennes kandidatexamen. Hon hade lagat så gott och så fint, och babblet tog inte slut den här dagen heller, fast vi hade setts igår.

På hemvägen stack vi oss in i Återvinningscentralen, och jag hittade ett hyacintglas och planterade om hyacinten som jag också fick igår. Ser ju trevligt ut, och nu ska vi se hur den trivs.

Vilket avkopplande veckoslut det har varit! Mycket vila, mycket sällskapande, en hel del bakande, mycket promenerande i naturen. Just bra.

Trädgårdsarbete

 

Igår jobbade jag hemifrån, och tog mig en litet längre lunchrast för att i dagsljus kolla läget på vår gård efter stormen. Det visade sig ju att det inte var två stora grenar som hade fallit, utan kanske tjugo i varierande storlek. 

Men det här är ju den typen av trädgårdsarbete som jag går igång på, så jag hämtade en såg. Och efter en halv timme, några skråmor i ansiktet och en bula i huvudet såg det ut så här.

Ännu är vi inte klara - det var sådana mängder ris så det verkar som om vi måste hyra en släpvagn och åka till en soptipp. Men mycket bättre redan.

Födelsedagshelg

 

På fredagen hade jag födelsedag. De är ju inte jättespeciella dagar när man är 50+, men den morgonen började nog ovanligt svagt. Till morgonmål blev det en skål naturell yougurt, som vanligt, och så visade det sig att mjölken var slut - så en kopp kaffe utan mjölk avslutade morgonmålet. På jobbet var också dagen litet tungrodd i novembermörkret.

Men sedan tog det sig minsann! Efter minstingens träningar åkte vi iväg till en överraskningsdestination, som visade sig vara Svartå slott.

Där bjöd maken oss på ett mycket gott julbord i deras vackra sal.

Efter middagen fortsatte vi mot stugan. Den här gången hade vi glömt att ta med en pannlampa i bilen, men vi tänkte att "hur mörkt kan det vara?", och så steg jag av en kilometer tidigare med hundarna för att gå sista biten längs sandvägen. MYCKET mörkt, visade det sig - jag såg absolut ingenting efter att bilens ljus hade försvunnit. Tur nog hade jag telefonen i fickan, och med hjälp av dess ficklampa klarade vi oss framåt (eller ja, hundarna skulle ju säkert inte haft några som helst problem i mörkret heller).  

Och när vi kom  fram hittade jag den här fina födelsedagshälsningen av mommo - som dessutom hade höjt värmen så det var varmt och mysigt i stugan.

På lördagen besökte vi en julmarknad i Karis - och jag har nu aldrig sett så mycket folk där! Vi är sällan i Karis, och upptäckte nu att där finns massor av loppmarknader och second hand-butiker. Tror vi måste ta en särskild tur dit någon lördag förmiddag bara för att gå igenom dem ordentligt.

På söndagen gick maken och ja en lång promenad med hundarna i Ekenäs, och 15-åringen och jag tog en tur i skogen för att plocka lingonris och granruskor. Sedan beslöt oss sedan för att köra hem medan det ännu var litet ljust (dvs strax efter klockan två).

Också i stan kändes det aningen mörkt och oinspirerande, men litet hemtrevligt pyssel hjälpte upp situationen. Minstingen fixade adventsstaken...

.. och jag en liten adventsgran - men den doftar ingenting! Doftar bara vissa granar? Vilka?

Till sist bakade jag semlor till kvällsmål. Hembakat bröd är den bästa stämningsskaparen jag vet.