Tall Ships

I går tog vi oss till Åbo, som är officiell Tall Ships Race-hamn, för att titta på skeppen (och kolla litet på rean).

Men först inledde maken och jag morgonen med årets första blåbär.

Evenemanget var enormt stort. Vi promenerade i fyra timmar längs båda sidor av ån och tittade på båtar. Vi var glatt överraskade över hur välorganiserat det var, trots massor av besökare - man fick god mat (och dryck) vid åtskilliga små serveringar, det spelades musik på flera scener längs ån, allt var rent och snyggt och det fanns toaletter överallt. Väldigt trevligt, på alla sätt.
  

 

Vädret var omväxlande (men inget regn), man klarade sig i shorts hela tiden men fick ta på sig och av sig tröjan hela tiden beroende på om solen tittade fram. Roligast var förstås att se alla båtar, från massor av länder. En del var putsade från topp till tå, allt var nymålat och polerat, medan andra såg ut att vara mera bruksbåtar.

 

En båt i den första kategorin - kanske mest polerad av dem alla - var Shabab Oman II, som man också fick gå ombord på. Redan att ta ett varv på dess däck var en upplevelse. Allt sken och varenda rep och pryl var i ordning, och de vänliga besättningsmännen och -kvinnorna var klädda i paljetter och vita kaftaner.

En besättningskvinna (hårt sminkad med lösögonfransar och klädd i högklackade silversandaler och glittrande paljettplagg, hoppas de får klä sig på annat sätt när de seglar) gjorde vackra hennatatueringar i imponerande fart. Först på alla fyra döttrar, men sedan tänkte jag att jag kanske skulle låta henne göra en på min hand också. Och det blev ju fint. 1-3 veckor lär de hålla.

Resplaner

Nästa vecka kommer vi, hela familjen utom nittonåringen som åker på resa, att tillbringa på en utskärsholme. Men veckan efter det är bara sjuåringen och jag lediga. Vi måste hitta på något, kom jag fram till, annars kommer det bara att sluta med att jag plockar och städar och gör vardagsgrejor och sjuåringen blir uttråkad av bristen på sällskap och action. En liten resa var önskemålet, av budgetvariant och inte längre än max fyra-fem dagar. Stockholm och Tallinn, kanske Pärnu, är ju alltid trevliga men där har vi varit många gånger. Och flygbiljetter är vansinnigt dyra så här i semestertider.

Men i går kom jag på det, när det var kallt och molnigt och jag av någon orsak kom in på SJs sidor när jag surfade. I Sverige åker tydligen barn tåg gratis med en betalande vuxen (åtminstone på vissa rutter och vissa tider). Så nu har jag bokat båt till Stockholm och sedan tåg vidare till Göteborg, där vi ska stanna i två nätter. Båt- och tågresorna tur och retur blev totalt 150 euro för oss båda två, och då betalade jag ändå litet extra för en bättre hytt och bekvämare tågtider. Mycket rimligt just nu, då allt verkar vara dubbelt så dyrt som vanligt, tycker jag. Sedan tillkommer ju boende och mat, förstås.

Så nu ser vi fram emot Göteborg! Jag har bara kört igenom staden som hastigast, sjuåringen har aldrig varit där. Där verkar finnas mycket att göra för en aktiv och äventyrslysten sjuåring, och jag - jag ser mest fram emot att äta skaldjur till varje mål. 

Utfärd till Korpo, med vissa spänningsmoment

Söndag-måndag åkte vi (hela familjen inklusive hunden) till Korpoström för att hälsa på goda vänner.

Till vår glädje fick vi åka med nya Elektra! Otroligt att en så här stor färja (tar 90 bilar om jag minns rätt, den måste ju väga massor när den är fullastad) drivs med el.

Det var en strålande solig dag, kanske årets varmaste, och vi åt en lååång lunch ute, spelade boccia (vår familj förlorade, men bara 10-9, vilket man inte skulle ha trott när det stod 7-2 till värdfamiljen), gick i bastu och sysslade med andra somriga aktiviteter, innan vi tog båten över till en ö där vi skulle sova. Då hade det redan blivit mörkt (så mörkt som det nu blir mitt i sommaren), och när vi var framme i stugan och jag frågade sjuåringen om hon tyckte det var spännande att åka båt och gå över en ö mitt i natten sa hon "Nästan för spännande" med darrande röst.

Nästa dag blev det litet spännande för oss vuxna också, när vi märkte att vi hade fått punktering längst ute i Korpoström. Vi hade faktiskt ett lagningsskum, men det fungerade inte, och när det visade sig att det hade gått ut 2013 förstod man ju varför. Men maken tog loss hjulet och så förde männen det till den lokala bilverkstaden en bit bort, där däcket lappades (vi hade kört på en liten spik).

Så småningom körde vi iväg hemåt, och hann köra i kanske 10 kilometer innan däcket exploderade igen. Samma man bytte däcket denna gång, och så kom vi hem utan ytterligare missöden. Och i dag ska vi - planerat! - byta ut det andra bakdäcket, som tydligen också "kan smälla när som helst". Pust.

 Också för övrigt har vi det somrigt, semestrigt och bra. Förutom båtutfärder har vi bland annat

bakat rågbröd

 

ätit på restaurang

och läst. Vi har varit flera varv till biblioteket här. Nu har också sjuåringen äntligen fattat tycke för läsning, efter att trettonåringen lånade Spiderwick-böckerna åt henne. De var tydligen lagom spännande och svåra, och nu läser hon flera böcker per dag.

Semester!

För precis en vecka sedan inledde jag min semester. Sista jobbveckan blev ganska stressig, så jag jobbade på och uträttade ärenden på kvällarna med nittonåringen. Men visst hann jag också ta långa kvällspromenader med hunden, träffa en kompis en kväll i stan och äta middag på den lokala restaurangens terrass med den hemmavarande dottern. Och på fredag kväll styrde vi naturligtvis genast mot lande och resten av familjen.

Den här sommaren har ju inlett oerhört svagt. Regn och max plus 15 dag efter dag i juni och första veckan i juli. Så att första morgonen på lande vakna till det här kändes ju som en fantastisk och oväntad present.

Och det vackra vädret höll faktiskt i sig i några dagar. Vi hade gäster lördag-söndag och åkte ut en tur med båten när de hade åkt vidare.

Sedan, när det började regna, åkte vi på utfärd till Mathildedal - där vi hittade alpackor! -
 

 

... och Salo, där vi åt en fantastisk nepalesisk middag.  

 

Och i dag var det fint väder igen! Vi var på utfärd till en öde ö, och tre flickor och maken vågade simma i det iskalla vattnet. Och så grillade vi korv till lunch och kokade kaffe i mutterpannan. Perfekt sommarutflykt.

 

Nöjda och belåtna efter 8 timmar på sjön, middag och bastu ska vi nu avsluta kvällen med nittonåringens hembakta rågbröd. Och sedan sova, uppskattningsvis i tio timmar.

Sista jobbveckan

Sista jobbveckan innan semestern på gång för min del. I går kväll körde jag in till stan med nittonåringen (som också ska jobba), en pojkvän och hunden, medan resten stannade på lande. Nittonåringen (som har seglat med scouterna sedan midsommar) fortsatte snabbt vidare till sin pojkvän, och jag städade och tvättade och kände mig litet ensam i ett varmt och dammigt hus. Men när jag hade fått allt litet upprett - och framför allt ätit - kändes det bättre.

Ganska lyxigt, egentligen, att få vara ensam ett slag nu och då.

 

På lande fortsatte maken bygga terrass under helgen, med sina två assistenter. Eller kanske en assistent och en prins, som nådigt tog sin nya utsiksplats i bruk.

Och jag gjorde ett nytt land, inspirerad av mina senaste odlingsframgångar. I det "gamla" landet till höger växer löken, dillen och persiljan så det knakar. I det nya blir det två sorters sallad och koriander. Växterna tycks åtminstone gilla den här ständigt svala och fuktiga sommaren.

På jobbet är det inte alls vidare lugnt, fast man kunde ha föreställt sig det. Men den här veckan kan jag ju bra jobba på, och så blir det semester.

Maken inledde sin semester i dag och började med en tur till Mariehamn med de tre yngsta döttrarna. Och där verkar de ju ha det bra.

Hänt sedan sist

Vi firade midsommar. Det var trevligt, roligt och avkopplande (tänk att alla barn kan simma nu och inte behöver vaktas varje sekund! Och i år ville de gå i en skild bastutur, så mammorna fick bada bastu alldeles på egen hand!). Massor av god mat, trevligt sällskap, allvarliga och skrattiga diskussioner, dopp i 11-gradigt havsvatten, ösregn hela lördagen och på allt sätt en traditionell, finländsk midsommar.

 

 Bifogat de tre bilder från midsommaren som lämpar sig för allmänheten - bland de bilder som inte publiceras finns bland annat en där mammorna diskar och samtidigt dansar Gagnam Style, som ju också utan diskborstar och lödder är en dans som lämpar sig bäst för proffs.

 

På söndagen åkte vi till mina föräldrars lande och umgicks med dem och min bror med familj. Mycket trevligt, det också. Till sist åkte jag och räddade sjuttonåringarna och hunden från vårt lande (men de verkade också nöjda och glada och inte alls utsvultna). 

Och sedan har jag jobbat, men den här veckan i rätt lugn takt, får man väl medge. Och det är ju bra ibland, det. I går efter jobbet åkte jag på en utfärd till svärfars lande, där min svägerska nu huserar. Det var en solig kväll, ovanligt nog (de kan säkert räknas på ena handens fingrar under sommaren 2017 hittills!), och härligt att sitta där och äta, prata och titta ut över havet.  

 

Titta vem som hade parkerat sig under en ränna vid kontorets ingång i går! Där låg den alldeles stilla, sträckte bara på sig litet ibland. Man ska väl inte röra djurungar, så vi lämnade den ifred. På eftermiddagen när vi gick hem låg den ännu där, men i morse var den borta. Hoppas mamman hade hittat den och inte någon räv.

Glad midsommar!

Tog torsdagen ledig, åkte och handlade åt (och med) sex sjuttonåringar, körde dem och hunden till lande (tror bilen aldrig har varit så fullastad), lämnade dem där och åkte och handlade litet mer mat.

Nu ska de väl klara sig.

Men sedan satte jag mig och drack en öl i solen, medan de lagade middag.

Och efter middagen satt de i sin tur och njöt i solen (sol klockan åtta!), medan jag klippte gräset. Solen sken, syrenhäcken och tjärblomstren och miljoner andra blommor blommade, det nyklippta gräset doftade och den sommarhöga hunden jagade grannens katt och allt annat som han misstänkte att kanske hade gått över vår gård. Nog är det lätt att leva i Norden den här tiden på året.

Så småningom, bara de andra vaknar (kan i och för sig ta några timmar), drar jag vidare med sjuåringen (och maken och trettonåringen, som kommer från stan) till vårt midsommarfirande hos goda vänner.