tisdag 10 maj 2022

Champagne och Paris

 

Mommo fick en resa till (nästan) valfritt mål av mig i födelsedagspresent när hon fyllde jämnt på hösten. Hon valde Frankrike, och som sällskap fick vi också med oss hennes väninna (min gudmor) och 18-åringen. Vi var alltså fyra damer som gav oss iväg med morgonflyget mot Paris på torsdagen. Första målet, efter att planet landat och vi fått vår hyrbil, var Chartres. Där åt vi en sen och mycket god lunch på en uteservering innan vi besökte katedralen.

Den var enormt stor och väldigt utsmyckad, ljus och imponerande med alla sina mosaikfönster. Tänk att man kunde bygga så, och tänk att den fortfarande är så välbevarad. 

Också för övrigt var Chartres en vacker och sympatisk stad.

Sent på eftermiddagen startade vi från Chartres mot vårt hotell i Champagne - en champagnegård i närheten av Epernay. Det visade sig vara ett trevligt ställe (fast artonåringen och jag, inte helt oväntat, fick dela dubbelsäng och dubbeltäcke), dessutom med mycket riklig och god frukost. Nästa morgon vaknade vi till en strålande vacker dag.

Artonåringen och jag tog en kort promenad före frukost, och behövde inte gå långt innan vi var ute på vinfälten. Så vackert!

Fredagen var resans champagnedag. Vi körde till grannstaden Reims, där vi hade bokat en rundtur på Taittinger på förmiddagen.

Vi fick besöka kalkstensgångarna under huset, där champagnen låg och mognade. Första "våningen" var på 12 meters djup, med en jämn temperatur på tolv grader året om, och nästa "våning" låg på 20 meters djup, med en temperatur på tio grader. 

Överallt låg champagneflaskor. En del radade på varandra i rummen med tjocka kalkstensväggar...

...och andra, som redan började närma sig slutprodukten, var placerade i ställ så att fällningen skulle samlas i flaskhalsen. Imponerande och roligt att se.

Efter Taittinger åt vi en trerätterslunch på en närliggande restaurang - kanske resans bästa måltid.

Sedan promenerade vi omkring i Reims i någon timme, med kaffepaus på ett härligt boulangerie. Förutom vanligt bröd, tårtor, bullar och bakelser hade de utsökta miniatyrbakelser för 5,30 € per 100 gram - och det var ju perfekt när man redan var proppmätt. Tänk vad fint att ha en kaffebjudning och duka fram tjugo olika minibakelser!

Sedan återvände vi till vårt hotell, där vi hade beställt provsmakning av gårdens champagne. Med min mycket begränsade franska var jag litet osäker på om "6 fluites" verkligen betydde sex glas - för 15 euro - men det gjorde det faktiskt! Vi fick prova på gårdens alla 6 champagner, och förutom gott och roligt var det dessutom lärorikt. Något fnittriga gick vi sedan för att äta middag (och artonåringen lämnade dessutom in en skoluppgift i matematik där emellan).

På lördag förmiddag lämnade vi tillbaka hyrbilen i Reims och tog tåget till Paris. Vi checkade in på vårt hotell i Montparnasse, och noterade till vår förtjusning att 18-åringens och mitt rum hade en balkong (30 cm djup) längs hela rummet, med dubbeldörrar också från badrummet! Mycket elegant.

Vi gick ut på stan, och hittade snart en så trevlig gata, som vi tillbringade många timmar på. Vi shoppade ENORMA vitlökar, med enmetersblast, och litet kläder.

Vi pausade - två gånger - med en Aperol Spritz på samma gata. Titta vilka vackra drinkpinnar! När klockan blev åtta åt vi middag på en uteservering och gick sedan till hotellet och sov som stockar (varsitt täcke för artonåringen och mig denna gång). Hotellet hette för övrigt Waldorf Montparnasse och kan varmt rekommenderas om man behöver hotell i trakten. Bekväma sängar, snyggt och trevligt och härligt morgonmål.

Nästa morgon tog vi tunnelbanan till flygfältet och flyget hem. Snipp snapp snut, så var resan slut - men vad mycket vi hann med! Och så glad och uppiggad man blev.

onsdag 4 maj 2022

Potatisland, ved och andra vårsysslor

 

Äldstingen och jag (och hundarna) tillbringade måndag-tisdag på lande. Efter den vanliga arbetsdagen hade vi två viktiga uppgifter: att få 24-åringens 30-åriga bil, som stått i vinterförvar där, förd till verkstaden och att träffa en man som ska hämta jord, fylla ut en plätt och jämna till den så vi kan göra en liten gräsplan vid södra husväggen. Båda utfördes till belåtenhet redan på måndag kväll. Bilen startade inte, men efter att ha laddats en stund gick det bra, och vi fick den förd till verkstaden. Traktor-mannen kom också och vi kom överens om att han fixar det när han hinner och meddelar mig, så vi sedan kan åka och så gräset (och kanske klöver? Och annat?). 

På kvällen fick vi återigen njuta av en vacker solnedgång. På lande märker man skillnaden ännu tydligare - på vintern blev det ju kolmörkt redan på eftermiddagen, och nu går solen ner 22-tiden. Härligt.

Nästa morgon började vi förbereda potatislandet innan dagens första jobbmöten. Litet senare kom mommo med sättpotatisen, och äldstingen och mommo satte dem. Enligt gammal visdom ska man tydligen sätta potatisen först "när man kan sitta på marken med rumpan bar", och så var det nu VERKLIGEN inte nu (iskall nordanvind och små snöfall ibland), men månne den inte kan vänta i marken tills det blir varmare. Vi får väl se.

Till sist tog vi ännu upp alla bitar från träden som vi fällde sist (t.ex. de som syns ovanför potatislanden på bilden ovan) och klöv veden. Mycket nöjda med våra dagsverken åkte vi sedan tillbaka till stan. 

Nu jobbar jag ännu idag, men sedan blir det spännande. Jag gav mommo en resa i present när hon fyllda jämnt på hösten, och i morgon ska hon, hennes väninna, 18-åringen och jag åka till Champagne och Paris! Det ska bli så roligt.  

fredag 29 april 2022

Dagsverke

 

En dag förra veckan meddelade artonåringen att hon har dagsverke nästa vecka (och att hon inte tänkte städa kylen, som hon gjorde ifjol). Jag fick en snilleblixt och bokade en släpvagn (10 €/dag från Motonet, så bra tjänst!) och frågade om någon kompis också ville komma och vårstäda i trädgården. 

Så idag sysslade två duktiga 18-åringar i några timmar i vår trädgård. De klippte ner den hemska tagghäcken och de stora barrbuskarna vid vår ingång, plockade nerblåsta kvistar och krattade, och förde allt till släpvagnen. Och på kvällen körde maken och jag sedan lasset till sorteringsstationen.

 Så fint att ha det fixat!

onsdag 27 april 2022

Familjehelg

 

Förra helgen åkte vi till Vasa med hela familjen, hundar och allt. Jag hade gett resten av familjen biljetter till Botnia Paradise och därtill hörande hotellövernattning till julklapp. Ursprungligen var det tänkt att vi skulle åka redan i januari, men sedan stängde coronarestriktionerna teatrarna och alltsammans sköts upp. Men nu var det dags!

Fyra personer och hundarna åkte upp med bil, två kom med tåg, och sedan samlades vi för middag och teater. Och den var så bra och rolig! Allihop, från 12-åringen till oss vuxna, uppskattade den storligen. 

Vi övernattade på Sokos Royal Vaasa, som jag hade bokat när de hade något bra erbjudande, utan att känna till hotellet desto mera. Det visade sig vara riktigt, riktigt bra. Väldigt centralt, bekväma sängar, tysta rum och bra frukost. Vi hade bokat husdjursrum (såklart), och när vi checkade in överräckte de en välkomstpåse med tuggben och bajspåsar. Det var ganska sött. Och, som ni ser, var hundarna mycket nöjda med att stanna i rummet och titta på morgon-tv när vi gick på frukost.

På söndagen gjorde vi en utflykt till Strömsö, gick på ett stort lopptorg, åt lunch och drack kaffe på stan innan vi styrde bilen hemåt igen. Så fin helg! Trevligt program, och det är alltid roligt att vara tillsammans med hela familjen. Mycket babbel och skratt.

fredag 22 april 2022

Påsk och vår

 

Äntligen, äntligen börjar våren komma igång. Idag var första dagen jag drack eftermiddagskaffe på terrassen, i sällskap med 12-åringen, och det blev riktigt svettigt varmt i min svarta, långärmade skjorta. Härligt!

Traditionsenligt inledde vi säsongen på Kimito-lande vid påsk. Vi hade ju åkt av och an helgen innan och satt på värmen, så det var ganska behagligt redan när vi kom fram på torsdag kväll. Och så blev ju påsken så fin.

Krokusarna hade kommit upp, mitt i det gråa och slitna.


Äldstingens pojkvän arrangerade ett påskstilleben, så han kunde ta en bild att skicka till sin mormor. De fina påskkycklingarna (?) har hängt med sedan flickornas dagistider, och kommer att få hänga med tills de faller i bitar.

En dag gick vi Senatsbergets Må bra-stig i Dalsbruk, grillade korv vid grillplatsen och beundrade utsikten från utsiktstornet.

Längs stigen såg vi också årets första blåsippor.

En annan dag förde vi hundarna och trimmas, och det var minsann välbehövligt. Poseringsbilden efteråt blev inte så jättebra, men det var nog mest människornas fel (och solens), att en skugga kom så olämpligt. En del av valpens vimsighet tycks ha suttit i håret - han verkar äldre, klokare och lugnare,  när han ser mer städad ut. Nu har vi bara litet svårt att skilja på dem, när de ser nästan likadana ut. Den yngre är litet ljusare, men det ser man bara när de är bredvid varann.

Och naturligtvis - som vanligt i vår familj - åt vi mycket, gott och hela tiden. Störstingen hade födelsedag på långfredagen (hurra!) och fick bland annat en kokbok i present. En dag testades ett mycket läckert vegetariskt recept ur boken.

Och innan vi åkte hem på måndag kväll planterade jag ut påskblommorna. Nu får vi hoppas att de glädjer oss nästa år igen.

torsdag 14 april 2022

Ett och annat

 

För att återknyta till förra inlägget (och inte alls låtsas om att det blev en liten paus här emellan) kan man ju notera att en fördel med att bjuda middagsgäster är den utmärkta restlunch som man (oftast) kan äta dagen efter. Och så är det naturligtvis roligt att träffa sina vänner och äta tillsammans. Nu, när man börjar kunna träffas igen, verkar alla ha ett stort, uppdämt behov av att diskutera, och jag tycker alla träffar numera blir högljudda, röriga och glada. Men det är ju bara fint.


För övrigt har det varit ganska mycket jobb de senaste veckorna, och förra veckan var jag faktiskt också på konferens. Det var trevligt och givande, och jag som (likt 12-åringen) äääälskar att bo på hotell var så nöjd också med den biten. Sova ensam i ett hotellrum, vilken lyx ibland.

Vår arbetsgivare överraskade dessutom med en gåva på rummet. Så fint!

Förra helgen hade vi reserverat för vårfix på ena landet. Vi hade tänkt ställa upp studsmattan, kratta, sopa tak och sådant, men vädret - och hela våren egentligen - var inte riktigt med på noterna. På lördagen var det snöstorm. På söndagen var läget aningen bättre, och vi fick i alla fall några träd fällda. Vackert så.

Ikväll åker vi till andra landet, som vi brukar öppna just till påsk. Alla kommer med, hurra, och vi får öva på att klara oss med bara en bil. Men med hjälp av buss och mommos skjuts ska det nog gå bra. 

För övrigt kan jag rapportera att lilla taxen har lärt sig hoppa upp i soffan, men bara i smyg. Han är ju lika stor som storebror nuförtiden, men tror fortfarande att han inte kan hoppa. Vi försöker uppmuntra och visa, men han gnäller bara ynkligt och vill bli upplyft. Men så märkte vi att han ibland befann sig i soffan på lande (där sofforna är lägre än i stan) utan att någon hade lyft upp honom. Och ovan finns bildbevis från igår på att han numera klarar det också i stan. Men bara när ingen ser på, alltså. 

lördag 2 april 2022

På gång igen

 

Maken ska byta jobb, och vi firade det med en miniresa till Mariehamn mellan jobben. Vi åkte dit med nya Viking Glory, och det var ju extra skoj. Vi började lyxigt med ett par timmar i spaet. Det låg i fören, och man hade fantastisk utsikt rakt framåt från poolerna. De har fortfarande coronarestriktioner, bara 10 personer fick vara där samtidigt, så det fanns gott om plats i bastu och bubbelpooler. Så skönt! Sedan var det dags för lunch, och så var vi ju redan framme i soliga Mariehamn.

Vi tog en lång promenad, installerade oss på rummet på hotell Pommern och gick sedan på middag till Indigo. En lång natts sömn, hotellmorgonmål, litet shopping, lunch på Bagarstugan och Viking Grace tillbaka. Helt perfekt minisemester, avkopplande, omväxling från vardagen och inte det minsta stressande. Kan varmt rekommenderas. Döttrarna och hundarna klarade sig också utmärkt på egen hand hemma.  

En annan omställning som makens byte av jobb medförde handlade om bilar. Han blev av med sin firmabil, och vår andra bil var den lilla Golfen. Vi tänkte att vi i fortsättningen skulle klara oss med bara en bil i familjen, och då var halvkombi-Golfen litet liten och saknade dessutom dragkrok. Vi funderade hit och dit på sjupersonersbilar, el- eller gasbilar, "finare" eller mer basbilar, och maken tillbringade åtskilliga timmar i telefon och bilbutiker. Till sist bestämde vi oss för den enklaste och mest förmånliga lösningen: vi bytte till en litet nyare kombi-Golf, med stor baklucka, automatväxel och dragkrok. Den ostylade bilden visar vårt stillsamma firande när vi äntligen bestämt oss och fått alla affärer överenskomna. Golfen som vi nu gav bort var för övrigt en strålande affär: vi har haft den i över tre år, utan minsta bekymmer, och fick nu 1 800 euro mindre för den än jag köpte den för! Hoppas den nuvarande är en likadan pärla.

För övrigt är det så dammigt och sandigt inomhus hos oss nu. Jag dammsög i förrgår, och fick ändå göra det idag igen. En hel del förklarades när vi kom in från en promenad, hunden lade sig på golvet och flyttade sig aningen en stund senare. Om de tar in så här mycket sand vid varje promenad - då när man inte ens märker att de är smutsiga och torkar av dem - är det ju inte konstigt att det dammar. 

Som ni märker blev vi friska igen, också. Eller så gott som - jag dras nog fortfarande med en efterhängsen trötthet och har tyngre att andas, men månne det inte ska gå över snart, det också. Ikväll får vi gäster, och det blir roligt!