God kväll från Jakobstad!

Hälsningar från Jakobstad! Jag kom fram strax före 21, och blev först orolig att jag inte skulle få någon kvällsbit eftersom allt verkade stängt. Men så fick jag syn på tre bra alternativ bredvid varann: Subway, Slurps och Korvgörans.

Jag slog till med en hotdog från Korvgörans. Traditionell, med tre korvar och alla kryddor. Sedan skyndade jag mig dock till hotellet, för det duggade och blåste kallt och mina fingrar blev stelfrusna på de få minuter det tog att glufsa i sig hotdogen.

I morgon ska jag jobba här. Det blir roligt att få se verksamheten här, jag ser faktiskt fram emot det. Och sedan hem igen till kvällen.

Torsdag-fredag förra veckan tillbringade jag (också på jobb) i Aulanko. Det var intressanta och intensiva dagar, men på kvällen hann jag ett varv till bastuavdelningen på spaet.

Och på morgonen, innan frukosten, promenerade jag till utsiktstornet som låg ett par kilometer från hotellet, inne i skogen, och belönades med den här utsikten. Det verkade finnas flera bra vandringsrutter i terrängen omkring hotellet (och golf, och simställen, och en äventyrsbana i trädtopparna), så jag tror att det kunde vara ett trevligt ställe att besöka med familjen någon gång.

Mycket ovanligt för mig att ha så här mycket jobb på annan ort. Nioåringen är litet upprörd, men klarar sig fint. Resten av familjen också, naturligtvis. Och jag blir ganska uppiggad - det är roligt att se och lära sig nytt. Men däremellan har jag ju nog hunnit fira veckoslut - och morsdag - med min kära familj. Lyckligtvis. 

Blomsterprakt

Femtonåringen har blivit med krukväxt. När vi köpt den packade hon upp den, ställde den på ett fat och vattnade den. Senare på kvällen upptäckte hon att dess blad hade krullat sig.

- Mamma, har jag vattnat den för mycket? Eller behöver den mera vatten? Hur ska man veta? Tänk om jag vattnar den för mycket, och så dör den! Eller för litet. Det här är så stressigt! Är det likadant när man får sin första baby?

Och jag blev litet fnittrig, för precis så är det ju. När man är hemma den första natten, utan sjukhusets och vårdpersonalens beskydd. Har hon fått tillräckligt med mat? Eller har hon ätit alldeles för mycket, så att hennes lilla mage spricker? Hur ska man veta? Tänk om hon dör för att jag gör fel!

Jaja, både den första babyn (som nu är 21) och växten (nu två veckor) mår fortfarande prima.

I går har jag också planterat de första uteblommorna vid ingången på vår gård i stan. Man blir ju glad varje gång man ser dem, både för att de är färgglada och fina och för att de betyder att det är vår.

Förra veckan började vi för övrigt vår valborgsmässoafton vid Havis Amanda - efter en paus på kanske 25 år. Det var en riktigt trevlig upplevelse, trots att det var så fullsmockat med människor i Esplanadparken att vi inte lyckades hålla ihop alla fyra som var med. Det var så mycket folk och så trångt, och solen sken och alla var glada (såg bara ett fyllo). Senatstorget var också rätt välbefolkat, som synes. Ovanligt levnadsglatt och uppsluppet för att vara Finland - jag kan bra tänka mig att gå nästa år igen (om solen skiner).

Och de kommande veckorna är igen fyllda med ovanligt jobbprogram - torsdag-fredag ska jag vara på vetenskapsdagar, och nästa vecka är jag tre (!!!) dagar i Österbotten, både i Jakobstad och Vasa. Blir ju skoj.

Komplimang av minstingen

- Mamma, jag såg en bild från när du var ung hos mommo och moffa. Du var faktiskt ganska snygg! Du kunde nästan ha varit med i den där grisfilmen.
- Aj vilken grisfilm? (lagom smickrad)
- Nej mamma, ingen grisfilm! (obehärskat fnitteranfall) Grease-filmen!

Bra program i dag

En dag som börjar med hotellfrukost, där man får grädda sina egna våfflor (och pressa juice från apelsiner! Och ta för sig av allt möjligt annat gott!), har ju alla förutsättningar att bli bra. Och det blev den.

Först deltog jag i utbildningen, förstås. Något tag på eftermiddagen insåg jag att jag inte hade fått ett enda panik-jobbmail som krävde åtgärder och att jag därmed kunde se fram emot en helt ledig kväll, utan några som helst förpliktelser.

Först gick jag till en frisörsalong och klippte håret. Det var ett spontant infall, men så välbehövligt - jag har redan i flera veckor fått sno ihop håret då det varit så långt och risigt. Men inte har jag ju kommit mig för att beställa klipptid, inte. Men nu är det äntligen fixat.

Sedan tog jag en sväng i Halpahalli och kollade in deras utbud. Det var ju intressant - jag visste till exempel inte att de också sålde mat - men jag hittade nog inget så lockande att jag skulle ha köpt det. Så gick jag en lång promenad (i solen! Klädd i t-skjorta!) längs stränderna och i trähuskvarteren på Brändö. Sjutiden var jag tillbaka i centrum och åt en utsökt - på riktigt - hamburgare på Friends & Brgrs.

Och nu, favorit i repris: Ligga i hotellsängen och titta på svensk tv. I morgon måste jag reservera mycket tid för frukosten, så jag hinner med alla delkatesser.

Hej från Vasa!

Efter jobbet i dag tog jag tåget till Vasa. Strax efter åtta rullade det in på Vasa station. Jag checkade snabbt in på hotellet och tog sedan en promenad i den varma vårkvällen. Solen sjönk sakta och på strandpromenaden var det fullt av folk som njöt av kvällen. Så härligt med de här vårkvällarna och roligt att få uppleva en av dem i en för mig rätt okänd stad.

Sedan kom jag tillbaka till rummet och ligger nu i hotellsängen, tittar på svensk tv och äter lösgodis. Inte illa, inte illa alls. Och i morgon och på fredag ska jag vidareutbilda mig, och det blir skoj, det också. 

Påsken 2019

Årets påsk firade vi på traditionellt vis, med säsongsinvigning på sommarstugan. I motsats till påsken 2018, som var onödigt händelserik, gick allt nu myckel lugnt och stillsamt till.

Snödropparna hade kommit upp.

Jag röjde och sådde mina små trädgårdsland...

...men beskar inte vinbärsbuskarna, vilket jag litet hade tänkt, då det föreföll rätt uppenbart att saven redan hade stigit.

Stora barn njöt av vårsolen...

... och mindre barn njöt av vårsolen.

Nittonåringen googlade och bröt väldigt fina påskservetter.

Vi sov långa nätter, läste, spelade spel och var mycket utomhus. Och så åt vi, ofta, mycket, och jättegott.

Mycket avkopplande och trevlig påsk.

Pärnu med ABI-19

Vi hade tagit en ledig dag på fredagen, och plockade upp den andra mamman och den andra abin redan klockan åtta i stan (fast det blev ju ändå nästan en sovmorgon för oss båda två - nittonåringen jobbar nu några veckor på dagis). Överfarten med Eckerö line gick snabbt och smidigt. Vi drack morgonkaffe i caféet, tittade lite i butikerna och satt sedan och pratade - ingen hann ens ta fram en bok under de två timmarna till sjöss.

Sedan körde vi i land i Tallinn och började med att yra runt på vägarna i stan i en halv timme, innan vi märkte att man INTE ska lita på skyltningen utan använda kartan i sin telefon (och faktiskt tycker jag mig ha ett svagt minne av att det har varit så förut också, nu när jag tänker på det). Lyckligtvis hade vi inte bråttom, och snart var vi ute på landsvägen och kunde beundra alla storkbon längs vägen.

Halvtretiden kom vi fram till hotellet, efter att ha ätit lunch på vägen. Vi lämnade nittonåringarna på en förhandsbokad honungsmassage (vi hade lyxat till det med massage åt oss alla fyra) och gick en promenad på stranden tillsammans med den andra mamman. Sedan sammanstrålade vi i spa:et, där vi badade ett par timmar, tills mammorna hade sin massage. Enormt avkopplade och fullständigt i semesterläge gick vi sedan ut på middag. Och så sov vi, länge och gott.

Nästa dag strålade solen när vi vaknade, och efter ett sent och långt morgonmål (med skumpa!) gick vi alla ut på en promenad.

En doppade fötterna.

Efter strandpromenaden fortsatte vi in mot staden. Pärnu är så vackert, tycker jag, med sina välskötta, fina hus. Här har de målat fönsterbågar och hörnstenar på ett ljusgrönt stenhus. Roligt och fint.

När vi blev hungriga gick vi in på första bästa café (eller egentligen andra, för det första vi gick in på var fullt), och fick enormt god lunch. Kycklingsallad, kaffe och valfritt bakverk från disken för 12 euro per man - inte illa.

Nittonåringen hittade en studentklänning! Och en kappa, som är svart och elegant, men sedan piggas upp med små broderade bin.

 Och så åt vi igen. Trerättersmiddag, med en sallad med en hel ost till förrätt, lamm till huvudrätt...

... och blåbärspaj med maltglass! Maltglassen delade åsikterna, nittonåringen och jag var inte riktigt lika förtjusta som de två andra, som tyckte det var den bästa glassen någonsin.

Sedan skyndade vi tillbaka till hotellet, för att hinna ta ett kvällsbad innan poolavdelningen stängde klockan 22. Och somnade sedan igen som stockar, efter en lång och trevlig dag.

Söndagen inleddes med några timmar på poolavdelningen. Sedan gick vi en sista sväng på stan och åt en sen lunch, innan vi körde tillbaka mot Tallinn och tog båten hemåt igen. Strax innan vi nådde Helsingfors gick solen ner i havet.

Så lyckad miniresa! Pärnu rekommenderas varmt. Det kändes som om vi hann med massor och var borta länge, trots att det bara var ett förlängt veckoslut. Vi hade ju inte så mycket program, vi badade på poolavdelningen, promenerade och åt - och pratade hela tiden. Avkopplingen var total. Hotellet var bra, och maten helt fantastisk. Och roligt hade vi tillsammans!