Landesysslor

 

När vi kom till lande förra fredagen, efter att ha varit på annat håll veckoslutet innan, hade gräset vuxit minst 20 cm. Den gamla och trogna gräsklipparen hostade och spottade litet emellanåt, men så småningom kunde man röra sig barfota på gården igen.

Lördagen var fin, och vi åkte på båtutfärd genast på morgonen. Vårt mål var Biskopsö, där vi tagit i land många gånger vid olika tillfällen men aldrig gått vandringsstigen - så nu var det dags. På rutten finns ett utsiktstorn...

... och vid dess fot en fantastiskt bänk. Plats för hela släkten att sitta, eller för tre att ta en tupplur.

Kanske vandringsstigens vackraste vy just nu - kärret.

Myggorna gillade tyvärr också miljön vid vandringsstigen - men man får väl ta sommarens små förtretligheter med glatt humör, när det mesta är så fint.

Så åkte vi vidare till en öde ö, och lagade lunch (korv värmd i Trangian, korvbröd, ketchup och rostad lök - perfekt snabblunch). Båten betedde sig bra, vädret likaså. Men när största systern lade sig på klippan och vilade en stund på maten hörde hon plötsligt ett svagt ljud vid sitt öra - och när hon öppnade ögonen var det en baby-huggorm! Hon flög upp och allt gick bra, men ormen verkade nog ganska vimsig. Den for inte alls tillbaka in i busken när vi började ropa och röra på oss, utan fortsatte glatt sitt ostrukturerade slingrande hit och dit (med en myra som liftade på ryggen, dessutom), tills den försvann mot vattenbrynet. Jag som alltid tänkt att ormar nog gör sitt bästa för att undvika människor, men inte den här, inte.

Till middagen bakade systrarna sedan en knäckig rabarberpaj, som blev utsökt. Innan dess åt vi nog sallad med halloumi, också.  

På söndagen körde vi största systern till Åbo, där hon klev på scouternas segelbåt för sista delen i en utbildning. Så åkte vi tillbaka till lande, för varken maken eller jag hade live-möten på måndag, så vi kunde lika gärna jobba där. Och att grilla söndagsmiddag på lande i försommarsol är ju inte fel.

Också hundarna var oväntat lugna och kunde vara lösa hela tiden. Mycket skönt, både för dem och för oss, jag hoppas att det fortsätter så (men det får man ju se).  

Så har vi jobbat hela veckan, och igår avslutade jag dagen med att ha sommarfest med arbetskompisarna från mitt team på vår gård. Alla kunde naturligtvis inte komma, men vi var ändå 10 personer som stekte pizza och satt och pratade vid bordet hela kvällen. Så trevligt att ha kollegor som man gärna umgås med också på fritiden.

Och nu inleds en veckas semester! Tidigt imorgon tar vi planet till Frankrike tillsammans med en kompisfamilj. Vi ska hyra båt och åka på Canal du Midi. Maken har drömt om det i många år, och nu ska det bli av. Blir spännande! 

Några dagar i Stockholm

 

Att kombinera jobbdagar med ett besök i Stockholm gick hur fint som helst. På bilden syns måndagens morgonkontor, den tomma puben på Silja Serenades promenad, där det fanns nätuppkoppling (i hytten fungerade det inte), och sedan kunde jag ju jobba i min brors hem. Mellan varven och på kvällarna umgicks vi med min brors familj och min moster (och mamma gjorde det naturligtvis också på dagarna). Dessutom hann jag promenera litet i vackra sommar-Stockholm och till och med gå en kort sväng i butiker. Så trevligt! 

På vägen hem var det ingen rusning på båten direkt - vi var så gott som ensamma både i terminalen och i gången till båten. Väl ombord märkte vi att det nog fanns några andra passagerare också, men turen Stockholm-Helsingfors en onsdag är kanske ganska lugn. Eller så råkade det bara sig så.

Vi hade fönsterhytt, som jag av någon anledning sällan brukar boka (eller ja, anledningen är väl att de oftast är dyrare än hytter med fönster mot promenaden, som är lika bra) - och såhär en natt i juni var det ganska härligt.

Hundarna hade uppenbart längtat medan jag var borta. Nära, nära i soffan.

Sommarlov

 

Så långt och intensivt och roligt veckoslut bakom. Lördagen var vigd till skolavslutningar och studentfester, och eftersom vi ändå alltså var i stan på fredag kväll bjöd vi vänner på middag. Och det blev faktiskt, överraskande nog, så fint att vi kunde grilla och äta ute (fast det blev kallt genast när solen sjönk bakom grannhuset).

Lördagen började redan 8:10 med vårfest i minstingens skola. Hon gick ut sexan, och nu var det alltså den sista vårfesten för oss som föräldrar i lågstadiet. Kanske så dags efter 16 år, men ändå! Fint var det, som vanligt, att se festklädda och festyra barn sjunga med glädje och kraft. 

Efter lunch började studentfesterna, och 23-tiden kom vi hem igen efter fyra av dem. Studentfesterna hör till mina favoriter, så fina och glada och hoppfulla. Nu var det dessutom extra roligt, när "riktiga" fester arrangerades igen och man träffade så många man inte hade sett på länge.  

På söndagen lämnade vi de festtrötta barnen sovande i sina sängar och åkte på tu man hand med maken för en premiärtur med nya båten. Vi bytte ut den förra, större, den som man kunde sova i, tillbaka till en mindre, öppen. Jag gillade den förra båten mycket, faktiskt ännu mer än jag trodde på förhand, men efter två trevliga säsonger kom vi till att en mindre, smidigare, som man kan köra "var som helst" och ta med på trailer ändå passar bättre för våra behov. Vi åker trots allt oftare på kaffeutfärder till öde öar än på längre turer med övernattningar. Och så är det ju inte helt fel att minska på både bränsle- och skötselkostnaderna, heller.

Nya båten verkade prima. Den gick nätt (och ganska tyst), och var enkel att både lägga i och ta upp. Blir toppen!

Och för övrigt är jag nu på väg till Stockholm tillsammans med min mor. Vi ska hälsa på min bror och andra släktingar och vänner i några dagar, och jag kan ju jobba lika bra i min brors hem. Blir roligt att se dem alla.