Midsommar på svenska västkusten

 

I år tog vi en extra ledig dag före midsommar, åkte färja över till Stockholm med minsting och hundar och körde sedan vidare till Skummeslövsstand utanför Båstad, där vi hade hyrt ett hus med en kompisfamilj. På torsdagen blåste det hårt, men på fredag fick vi vakna till klarblå himmel och frukost på terrassen.

Efter en inköpsrunda (många viktiga stopp för att få ihop allt till middagen) åt vi lunch i Torekov, och traskade sedan till fältet där midsommardansen skulle gå av stapeln. Vi kom dit en kvart före utsatt tid, och då var där några kråkor, men pang bom fylldes hela fältet av festklädda midsommarfirare. Och så började dansen! Och där deltog alla, småbarn, tonåringar,  vuxna och seniorer. Roligt att vara med om det.

Midsommardrinken när vi kom tillbaka till stugan. Sedan tillreddes och avnjöts midsommarmiddagen, tydligen helt utan telefon, för jag har inga bilder.

Nästa dag begav vi oss igen på utfärd, med första stopp i Kattvik. En så sympatisk hamn, med några båtar, några bilar och några besökare, varav flera (barnen) fiskade krabbor. Det gör man tydligen med en klädnypa fäst i ett snöre, och en räka i klädnypan. Då grabbar krabban tag och kan sedan dras upp. Så läggs de i en hink med vatten och beundras, innan de slängs i havet igen (antar jag, knappast finns det väl så mycket att äta på dem?). 

Sedan fortsatte vi till Hovs hallar, promenerade/klättrade ner till stranden och beundrade havet och klipporna.

Vi åt lunch, körde en tonåring (som måste åka hem tidigare på grund av sommarjobb) till tåget och plockade upp två andra (som föredrog att sola framom förmiddagsutfärden) och satte oss på en terrass i solen i Båstad.

Kvällsutfärden gick till Mölle, där vi åt middag och promenerade i hamnen. När vi satt längst ute på piren och tittade på båtarna och havet kom två servitörer (eller kockar?) springande barfota längs piren i full fart, medan de knäppte upp och krängde av sig sina vita skjortor. När de nådde slutet tog de av sig de svarta byxorna och hoppade i, frustande och skrattande. Så kom de upp, drog på sig byxorna igen och gick tillbaka.

- Badar ni alltid i pauserna?, frågade vår kompis.

- Nej, bara när skiftet tar slut, sa de.

Och det måste ju vara ett härligt sätt att avsluta en lång och svettig arbetsdag. 

Solnedgång i Mölle.

På söndagen körde vi igen genom Sverige, till färjan i Kapellskär. Vi hade inte tänkt efter (alls...) och inte räknat med att det var allmän returtrafik till Stockholm, plus vägarbeten, som förorsakade flera trafikstockningar. I ett skede ledde vår navigator oss på en "snabbare rutt", som bland annat inbegrep en sandväg med 18 % stigning istället för E4. Kanske det var snabbare, vem vet. 

I ett skede var vi helt övertygade om att vi skulle missa båten, men med stabil överhastighet de sista 200 kilometrarna, ingen mat- eller kisspaus och 9 % laddning kvar kurvade vi in i hamnen 25 minuter innan båten skulle gå, och släpptes faktiskt ombord (fast de hade sagt att incheckningen stänger en timme före avgång). 

Det var vår första tur med Finnlines, men det blir nog inte den sista. Så fin båt! Och så lyxig hytt! Med dubbelsäng och våningssäng, fluffiga täcken och dynor och manglade lakan, gott om plats och finurliga förvarings- och belysningsarrangemang. Stooor skillnad till de andra husdjurshytterna vi har bott i. 

Och nu är vi hemma igen. Två veckor jobb till, och sedan börjar den riktiga semestern.