En tomte kom redan

Maken har köpt en julklapp till sig själv. Han är mycket belåten.

Småstadens lov

Att bo in en småstad har som bekant både för- och nackdelar. Mest för, tycker jag. Och i dag blev jag igen påmind om varför jag tycker det. Vi är på nästsista dagen av vår tvåveckorsperiod med program precis varje kväll. Idag var det två julfester, en i hög- och en i lågstadiet, varsin för maken och mig.

Fyraåringen har för länge sedan tröttnat på extraprogrammet, och därför kom det som en skänk från ovan när hennes bästa kompis pappa ringde och frågade om hon ville komma och leka i kväll. Frid och fröjd, maken förde henne dit och jag skulle hämta henne efter "min" julfest (som för övrigt var riktigt bra med mycket vacker sång och skådespel).

När jag kom hem till fyraåringens kompis öppnade ingen, och jag insåg snart att de var i bastun. Ingen hörde när jag bankade på dörren, så det var bara att sätta sig i trappan och vänta. Rätt vilsamt. När de så småningom dök upp, pappan och tre småbarn (mamman var på andra ärenden), hade han lovat dem saft och yoghurt, så det var ju inte ett alternativ att ta hem fyraåringen direkt. Vill du ha en öl, sa han, och jo tack, sa jag. Så satt vi en liten stund och pausade. Jag tvättade förresten också er dotters hår, sa pappan när vi gick hem.

Juligt veckoslut

Oj vad bra veckoslutet har varit! Perfekt mix av vila och effektivitet. Efter Luciafirandet sov vi nio timmar, sedan uppvaktade vi den nyblivna tioåringen med paket och sång. På förmiddagen gav jag mig ut på en synnerligen effektiv och framgångsrik julklappsinköpsrunda (för en gångs skull!), så åt vi födelsedagsbarnets önskemiddag (lammfilé), sedan kom ett par av hennes gudföräldrar på besök och till sist åkte vi på glöggfest. Nästa natt sov vi igen tio timmar (viken sällsynt och mycket välkommen lyx med två långa nätter i sträck) och i dag har vi varit ute, tvättat 100 maskiner tvätt och byggt en pepparkaksby. Nu känner jag mig nästan i kapp :)

Lucia

Åh, de tre envisa männen! sa fyraåringen när hon såg de här.

Vi var på Luciakröningen i vår lilla stad. Verkligen fin och trevlig tillställning med vacker sång. Kyrkan var fullproppad och det var ju väldigt bekvämt att kunna promenera dit efter middagen, i stället för att köra in till stan och sedan stå utomhus och frysa. Dessutom såg man en massa bekanta (och sin egen dotter som tärna + en dotter till i kören). Tror minsann det här blir vår nya Luciatradition.

Som kuriosa kan nämnas att jag har sett tre Luciatåg i dag - ett på morgonens julfest på dagis, ett på jobbet och så det här. Det är väl att fira Lucia ordentligt. I morgon ska vi fira vår egen Lucia - hon som på riktigt fyller tio år i dag men som vi kom överens om att fira först i morgon, då vi kan koncentrera oss på henne.

Julstök..

...eller egentligen bara stök, för julen har vi inte ännu hunnit börja med. Det är hysteriskt mycket på jobbet och fullt med program på fritiden. Men som man bäddar får man ligga, antar jag - med årets intensivaste period på gång på jobbet, fyra barn med alla julfester det innebär och vissa egna fritidssysselsättningar är det väl inte att undra på att tillvaron är litet hektisk. Men det blir nog bra. Det är bara åtta arbetsdagar kvar till jullovet. Och jag fattade precis ett radikalt beslut: Vi skickar inga julkort i år.  Undrar om himlen ramlar ner?

Svar på tal

- Oj, nu borde ni nog städa snart, sa fyraåringen och tittade på sin klädhög.
- Nå nej, hör du, sin rock får man nog hänga upp själv, sa jag.
- Nä, inte i den här åldern, sa hon.