Skolavslutningshelg

 

Sjuttonåringen och hennes kompis bakar kakor till kompisens brors studentfest. Maken gick med elvaåringen på lågstadiets vårfest och tog med femåringen som sidekick. Femtonåringen tänker just, strax gå ut på glasspicnic med sin kompis bara de skulle komma sig för att stiga upp ur sofforna. Och jag har promenerat raskt en halv timme med hunden, som av någon orsak (sommaren?) är helt knäpp i dag och hoppar omkring och skäller på allt (som typ fladdrande björklöv). Motionen hjälpte inte så värst, kan man ju konstatera.

I morgon blir det avslutning i gymnasiet och högstadiet och några studentfester. Och det ser ju ut att bli sol!

 

En nästan klar studenttårta (glutenfri prinsesstårta med rabarberkompott istället för hallonsylt, och vit marsipan i stället för grön).

Klar!

Kom ihåg!

 

Femåringen var litet orolig att jag skulle glömma hennes öronläkare, så hon ritade en fin komihåg-lapp och tejpade upp den på dörren. Jag kan rapportera att det fungerade bra, jag glömde inte (och öronen mådde bra). 

Bra arbetsdag

Bild från taket på Lahtis högsta byggnad - vem vet var det är?

I går var det en sällsynt trevlig arbetsdag. Jag åkte till Lahtis tillsammans med en kollega. Vi planerar en utfärd dit med ett större sällskap, och åkte nu för att kolla upp ställena. Hela dagen blev vi guidade omkring på olika utflyktsmål och restauranger, och körde sedan hem igen. Sådana arbetsdagar kunde man ha oftare.

 

På eftermiddagen var det vårfest på dagis, med denna lilla tigerunge. Först var det program med sång och uppträdanden, och sedan övergick vårfesten i en grillfest. Mycket bra, det också, i synnerhet som det var en av sommarens första (rätt) varma kvällar.

Och i dag får jag betala litet för den trevliga gårdagen med massor av överhängande brådskande jobb. Men jag kom till jobbet redan halv sju på morgonen och börjar faktiskt nu känna att jag har läget under kontroll. 

Den s.k. gräsmattan

Med hunden på lande gick det ju aningen lättare, men min andra ständiga assistent var - som ni ser - mig tätt i hasorna.

Men plätten blev utjämnad och gräset sått. Nu väntar vi ett tag och ser vad som händer (assistenten tyckte att det var en stor motgång att inget gräs syntes ännu på kvällen).

Och till sist, en till gräsmattan orelaterad bild av vårt Eurovisionssnacks. Ganska imponerande tycker jag. Sjuttonåringen gick för övrigt först och lade sig, sedan nattgästerna (barnen), sedan jag - men elvaåringen och femtonåringen orkade ända till slut.

Trädgårdsarbete

 

Nåja, nu har vi blommor vid ingången. Solrosor och murgröna i år. Få se hur solrosen klarar sig i kruka - jag har inte sett sådana förut? Men solrosen är min älsklingsblomma, så vi provar.

 

Som sagt bygger mitt trädgårdsarbete mer på iver och plötslig inspiration än på planering och kunskap, så jag lägger varken ner mycket pengar eller tid på det (båda skulle vara bortkastade). Men här fanns ett hål där det inte växte någonting, så jag fyllde det med mull och strödda ut litet gräsfrö. Sämre kan det inte bli.

 

Vår innergård är en stor utmaning - sluttande, ojämn och full av stubbar och stenar. Där växer vitsippor, liljekonvaljer och ormbunkar. Vackert på våren men aningen djungellikt senare på året. Men nu tog jag min nya gräsklippare och klippte en plätt. I morgon tänker jag jämna ut den med mull och så nytt gräs. Jag tänker mig att man kanske kan börja någonstans och åtgärda några kvadratmeter i taget, så ser vi hur det artar sig. Det är ett utmärkt läge nu, när grythunden är på lande med maken - inget verkar trigga honom så mycket som om någon gräver i jorden. Han ska omedelbart gräva på samma plätt. Han lär för övrigt ha "hjälpt" landegrannarna med grunden till deras lekstuga i morse.

Klart för action

 

 Fnattet fortsätter. Nu har vi (de två minsta tjejerna och jag, de två största är på Stafettkarnevalen) varit och veckoslutshandlat. Mull, gräsfrön, blommor och mat för ett kompani. Det är fullständigt oklart hur många som kommer att äta middag här i kväll (mellan 4 och 10 personer, gissar jag) och nästan lika oklart hur många som kommer att övernatta här och titta på Eurovisionen.  Bra blir det, hursomhelst.

Nu ut och plantera!

Vårfnatt

 

Jag vet inte om jag har fått vårfnatt eller vad det är, men i går gjorde jag väldigt många för mig otypiska saker. Jag

- glömde nycklarna hemma när jag åkte till jobbet

- drack en fredagsöl i solen i trädgården genast när jag kom hem från jobbet, INNAN jag ens började laga mat

- köpte en dyr jordgubbsjuice att dricka till lördagsfrukosten

- ovanligast av allt: köpte en gräsklippare på impuls. Vi har väldigt små gräsplättar här i stan (eller de är inte ens gräsplättar ännu, men jag tänkte att de kan bli), och när jag såg att någon sålde en handdriven gräsklippare för 20 euro nära oss slog jag till

- nästan lika ovanligt: var vaken till 24 utan destovidare orsak, jag kände mig bara inte sömnig och stannade uppe och läste när alla barn hade somnat  

Snabbt hej

Det blev igen en sådan där vecka, där det sammanfaller en massa i och för sig små och trevliga händelser, på jobbet och på fritiden, som tillsammans gör att veckan blir helt fullsmockad.

För första gången någonsin måste vi be en storasyster föra femåringen till dagis på morgonen (maken var på arbetsresa och jag måste vara på plats redan 6.30 för att börja filma på en restaurang). Sjuttonåringen erbjöd sig att hjälpa till, och när jag på dagen frågade hur det hade gått fick jag ett glatt svar med "Superbra! Jag väckte henne 7.22 och 7.44 klev jag redan ut genom dagisdörren". Och femåringen var så stolt, både över att storasyster hade fört henne till dagis och över att hon hade gjort sig klar på sex minuter.

Men nu (snart) ska det bli skönt med veckoslut. Maken åker till lande och slutför köksremppan, och jag blir i stan med flickorna som ska gå på Stafettkarnevalen och titta på Eurovisionen. Blir bra.

Köksremppa, dag 4

 

När det gäller köksremppan är min uppgift snarast assistentens. Jag bär, håller i, skruvar, städar upp, kollar att det blir rakt - men så fort det krävs precision eller skicklighet (dvs 90 % av tiden efter att möblerna är hopskruvade) är det maken som gör jobbet. 

I dag erbjöd jag mig därför att klippa gräset i stället. Efter bara en liten kommentar om mitt ostrukturerade sätt att klippa (Alltså... Man kan gå i stora cirklar. Det går liksom...lättare om man inte svänger hela tiden) gick han in och fortsatte med kakelfogarna, och så småningom var båda jobben klara med utmärkt slutresultat. 

Så här blev det. Vi är mycket, mycket nöjda.

Köksremppa dag 3

Dagen började tidigt, med väckarklocka, för att vi skulle hinna hämta vår hyrda släpvagn, lasta den med skräp och åka till soptippen som är öppen den användarvänliga tiden 9-11 varannan lördag. Efter den chockartade starten med någon timmes bärande och släpande direkt på morgonen tänkte vi att vi måste fira litet veckoslut också, så vi åkta på utfärd med lunch och kaffe. När vi kom tillbaka sken solen, så vi satte oss en stund på terassen.

Så småningom tog vi oss i kragen och fortsatte med köket. Nu är ett hörn klart, och den första rabarberpajen står i ugnen. Innan vi får allt på plats måste vi dock vänta på elektrikern, som kommer på måndag morgon (men då är jag och tjejerna redan tillbaka i stan).

Kaklat!

 

- Pappa, känner du att du har överträffat dig själv?, frågade femåringen.

Efter den förbluffade tystnaden (när har hon lärt sig ett så komplicerat uttryck?) kände vi att hon nog hade slagit huvudet på spiken.

Köksremppa, dag 2

Ute ösregnar det (och är kallt), så alla trängs i köket. Alla skåp är hopskruvade och står också de hipp som happ i köket. Lavoaren har landat i kökssoffan, och hunden övervakar förvirrat allt rådd. 

Sjuttonåringen lagar lunch på vedspisen (det kommer att ta ett tag, meddelade hon),

och maken kaklar väggen. 

Landeköket, remppa dag 1

Utgångsläget. Under dagen revs allt gammalt ut.

Vi har en 100 meter lång uppförsbacke från parkeringsplatsen till vår stuga, och det blev ganska många rundor med tunga paket innan allt var uppburet.

Alla hjälpte till med att skruva ihop möblerna. 

Disken fick flytta ut - inga bekymmer så länge solen sken.

Tamburen

 

Tre femåringar och två skolbarn har kommit hem.

Kvälls-spring

Efter en programfylld dag med jobb, dagis, handling, snabbstädning, middagsgäster, undanstädning och upphängning av tvätt kom femåringen med det (för vår familj) ytterst överraskande förslaget: Kan vi inte fara ut och jogga litet?. Öh, okej, sa jag, och gick ut med henne och hunden. Lyckligtvis visade sig hennes joggingtakt vara samma som min raska promenadtakt, men hon sprang faktiskt närmare 3 km. Notera speciellt joggingklädseln - tre olika prickiga mönster.

Projekt på lande

 

Mindre projekt för mindre typer - måla personliga klädhängare (som en del av det litet större projektet att bygga en garderob vid ingången).

Litet större projekt för litet större typer - skrapa bort några lager färg från en gammal träbyrå och fixa nya beslag till den, så den fungerar (även det är en följd av garderobsprojektet - byrån måste nämligen flyttas ur vägen och då verkar det vettigt att snygga upp den och ta den i bruk).

Och årets stora projekt för alla - bygga ett nytt, och litet mera funktionellt, kök på den begränsade yta som står till buds. När vi åkte hem i går var väggskåpen och kaklen rivna.