Lugn helg

Kaffekoppen måste värmas på vedspisen, så inte kaffet kallnar när det hälls i.

I går var vi på utfärd till simhallen och en påskmarknad, men annars har vi hängt i stugan. I natt sov alla minst elva timmar (eller tolv, vi antar att våra telefonklockor har ställt om sig själva till sommartid, men är inte helt säkra, för den enda analoga klockan i stugan har stannat). Så man kan nog säga att vi laddar batterierna.

Hälsningar från lande

 

Här är lugnt och fint och tyst. Vi har eldat, bäddat och dammsugit bort muspepplor. Efter lunchen gick maken och jag en långpromenad i skogan, som blev ännu längre då hunden - precis då vi var som längst bort hemifrån - fick vittring på något och stack iväg i full galopp med sitt gälla jaktskall. Vi väntade och ropade och väntade och ropade, och efter en halv timme dök han upp igen, smutsig, kall och våt. I alla fall fick han göra av med sin överlopps vårenergi, så nu ligger han nöjd och trött i kökssoffan.

Och vi har ätit en läcker och lång middag. Barnen spelar Scrabble och maken och jag pausar i varsitt hörn. Ute är det alldeles mörkt, och det börjar kännas lockande att lägga sig i sängen och läsa en stund.

Glad påsk!

 

Den här veckan har jag vaknat så tidigt, att jag också denna lediga morgon vaknade strax före sex och var klarvaken. Det gör nu ingenting, jag hade lagt mig redan efter nio och här kommer ju fler möjliga sovmorgnar under påsken - och att ligga ensam och läsa på soffan (med hunden, naturligtvis) i det morgontysta huset är inte så illa det heller.

När resten har vaknat ska vi åka till lande, hela familjen + en pojkvän. Vi har det inte uppvärmt över vintern, så det är ofta säsongsstart just vid påsken - när det tar nästan ett dygn att få det varmt är det ju trevligt att man inte behövar åka tillbaka följande dag. Sedan ska vi bara ta det lugnt. Mina förldrar kommer på besök på söndag, men det är det enda inplanerade. Förmodligen blir det ett besök i simhallen också, och kanske någon påskmarknad. Men annars ska vi bara promenera, läsa, spela spel, sova och äta. Mycket bra.

Vitt igen

 

I morse vaknade man till en överraskning (eftersom jag, som vanligt, inte hade följt med en enda nyhetssändning eller väderprognos) - de våriga, nästan bara gatorna var ett minne blott. Men efter en solig dag är all snö nästan borta igen, som marssnö brukar.

Som man kan ana av den låga (nästan obefintliga) bloggfrekvensen har det igen varit en aktiv arbetsvecka. Men fredagens nervarvning går utmärkt här i simhallen, där jag sitter stilla en timme och tittar på medan sexåringen simmar. På hemvägen tänkte jag köpa gräsfrön och övertala någon storasyster att plantera påskgräs med minstingen. Sedan ska vi äta ostfondue till fredagsmiddag - det gäller att passa på när bara den ena av de två damerna som avskyr ost är hemma (och den hemmavarande ska nog få annan god mat, var inte oroliga). 

Fredag och solen skiner

Snart får man väl inleda helgen! Och nog blir det bra med årsredovisningen i år också, börjar det kännas som. Nu återstår mest finslipning. Men mycket jobb och långa dagar har det varit den här veckan - som det brukar i dessa tider.

Eftersom jag inte blir trött när det är stressigt, utan snarare går upp i varv så mycket att jag har svårt att ta det lugnt och framför allt sova, har jag på olika sätt försökt sänka pulsen på kvällarna. Ett ganska framgångsrikt sätt var att bada i vårt badkar. Sexåringen fick komma med, efter att hon dyrt och heligt hade lovat att inte plaska, inte sparka mig och inte vara högljudd. Det gick rätt bra, och till sist (när jag nästan hade somnat i badet) lade hon sig på mig för att "lyssna på mitt hjärta".

- Du lever, men ganska långsamt, rapporterade hon. 

Lat lördag

I december har ju alla ganska mycket på gång på kvällarna, och då vi inte lyckades hitta en kväll  för jobbteamets julfest som passade alla så bestämde vi oss för att skjuta upp den. I går var det då dags, och vi träffades i stan för att bowla, äta middag och gå ut. Det var väldigt trevligt och fart på, och när jag till sist var på väg hem i en taxi visade det sig att också maken ännu var på vår lokala krog med några kompisar (hans "ett par öl" hade visst också utvecklats vidare) - så jag gick dit en sväng till sist. 

 

I dag var vi alltså litet trötta. Flickorna började så småningom fixa för sextonåringens födelsedagsmiddag med kompisarna, och festdekorerade också mig i soffan i förbifarten.

 

Maken och jag tog med oss sexåringen så de skulle få äta i fred, och kom precis hem lagom till monsterkakan som tolvåringen hade gjort åt sin syster.

Alla hemma igen

 

Veckan "ensam" med de tre minsta flickorna och hunden gick jättebra. Jag jobbade, minstingen var på dagis och mellanflickorna verkade hur nöjda som helst med att fira sportlov hemma på tu man hand, i lugn och ro. Dessutom var de väldigt hjälpsamma och uppmärksamma så att jag inte en enda dag kom hem till kaos, utan huset såg snyggt ut, diskmaskinen var tömd och så. Dessutom bakade tolvåringen flera gånger. Mycket bra.

 

På söndagen var det äntligen simning igen för sexåringen, efter sportlovspausen. De simmade av och an nästan hela timmen och hon lärde sig massor bara denna första gång - sekunden efter att jag hade tagit bilden ovan sa de åt henne att inte sparka så högt och genast gick det mycket smidigare. Senare berättade hon också en trick för mig - "Mamma, när man sätter huvudet under vattnet ska man liksom fnysa, så blir det luft framför munnen och näsan och vattnet kommer liksom inte åt. Men man kan inte göra det så länge, bara några minuter." Mycket nöjd somnade hon sedan som en stock på kvällen. 

Och i går kom maken och störstingen hem, nöjda och belåtna och trötta efter en intensiv vecka i New York. Hurra!