Jag vet inte när jag senast skulle ha varit ledig en vardag, i stan, när det inte är skollov. Och det var helt otroligt skönt - och ganska effektivt också.
Jag vaknade tidigt, men drack morgonkaffe i lugn och ro med tidningen - och umgicks med familjen innan de for sin väg. Sedan städade jag upp och tvättade några maskiner tvätt, såg sedan att klockan inte ens var elva så jag lade mig en stund i soffan med en bok. Sedan bankärenden och en lång utfärd till ett köpcentrum, där jag flanerade omkring hipp som happ och tittade på vad jag hade lust med. Som det ofta går när man inte har någon plan stötte jag på en överraskande rea och fyndade kläder till ungarna och mig själv för vrakpriser - bland annat jeans till tioåringen som växer som gräs för tillfället. Och det var förvånansvärt avkopplande att gå omkring i ett ljust, folktomt köpcentrum utan brådska. Till sist var jag och klippte mig.
Och så promenerade jag till dagis efter femåringen, och staden hade fällt några stora granar på vägen som vi tog litet kvistar från när vi gick hem. Dem satte vi i en kruka och dekorerade med små julgransbollar.
Och så hade vi traditionellt fredagsmys med fjortonåringen, tioåringen och femåringen (maken är på jobbets julfest och sextonåringen på skolans filmnatt) med god middag, godis och film. Och jag, jag känner mig ikapp. Huset är städat och litet julpyntat, tvätten är tvättad och kylen full, alla är lugna och nöjda och ingen har haft ett enda utbrott. Och helgen har bara börjat. Men antagligen skulle det inte vara likadant om jag var ledig alla fredagar - väl?
