Handla mat med gänget

Skolelevernas höstlov började idag, men maken jobbar ännu idag så vi är hemma med flickorna. Kylskåp och skafferi gapade tomma, tolvåringen behövde leggings och sexåringen nya skosnören, så jag tänkte att det kunde vara en trevlig utfärd att åka till en stor butik med tre av flickorna (tioåringen var hos en kompis) och handla allt. Hur kan jag ha så kort minne? Det är ALDRIG trevligt att storhandla med ettåringen.

Efter en minut blir hon uttråkad där hon sitter i kundvagnen och börjar skrika. Och det är inga små missnöjda pip när det gäller henne, hon skriker så det slår lock för öronen och alla i närheten vänder sig om. Hon ger inte upp så snabbt, men så småningom inser hon att jag inte kommer att ta upp henne i famnen och slutar skrika. Istället börjar hon stiga upp i vagnen och vingla. Hon slänger sin tutt så långt hon kan. Hon sträcker sig bakåt och tar varor från vagnen och biter i dem eller slänger ner dem på golvet. Hon sträcker sig åt sidan, tar grejor från hyllorna och gör likadant. Efter en timme är man ganska mör.

Tolvåringen hittade dock vad hon behövde och lyckades handla helt på egen hand, på finska. Och sexåringen är så lycklig över sina skosnören, som inte är vanliga som man knyter utan gummiband som man spänner med någon sorts klämma. Och nu är kylskåp och skafferi fulla och lill-monstret sover på balkongen (och transformerades förstås genast till ängel). Så slutet gott allting gott. Men kvartersbutiken med hemkörning, förlåt mitt snedsteg. Jag är tillbaka nästa vecka igen!