Elvaåringen handlar sällan någonting och har största delen av sina månadspengar sparade på sitt konto. Nu har hon dock en tid talat om en ny telefon, och igår beklagade hon att hon just har haft födelsedag och att det är så långt till julen då hon kan önska sig något igen.
Jag: Men du har ju faktiskt ganska mycket pengar själv.
Hon: Tycker du att jag ska köpa en telefon?
Jag: Det sa jag inte, jag menar bara att om du verkligen verkligen vill ha något så har du möjlighet att köpa det för dina egna pengar.
Hon: Men jag vet inte. Jag har ju inte sett allt här i världen - tänk om jag köper något och så ser jag senare något som jag ännu hellre vill ha?
Nå det är ju just det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar