Veckoslutet kryssning var nu precis vad som behövdes för att pigga upp i höstmörkret. Vi åker ju till Stockholm rätt ofta, och ibland har man varit litet besviken på maten, servicen eller prydligheten på båten, men nu var Silja Symphony nyrenoverad och allt var jättejättebra. Och våra minsta barn är i precis rätt ålder för att få ut allt av kryssningar...
På vägen till Stockholm tillbringade vi överlägset mest tid i lekrummet (vilket faktiskt inte var så illa, barnen lekte sinsemellan och mammorna fick sitta i fred och prata) - men vi hann också äta utsökt italiensk mat och gå på Mumindisco i nattklubben. Väl tillbaka i hytten märkte vi att vi hade ett fyrtiotal unga män i vår korridor, som alldeles uppenbart var ute för att festa (i sina hytter och i korridoren). Dessutom stormade det rejält, så natten var något orolig. Konstigt nog kom jag, som brukar ha mycket lätt för att få min nattsömn störd, i någon obekymrat läge där jag direkt somnade om när jag blev väckt. Så fast man säkert blev väckt 30 gånger (utan minsta överdrift) under natten störde det inte så värst.
I regniga Stockholm besökte vi Junibacken (precis rätt för femåringen, igen) och några bokhandlar och ett café i centrum, alltid trevligt. Hemresan blev ännu bättre. Ungarna var på topphumör hela kvällen och vi åt gott, lekte i bollhavet och såg sedan på alla shower och discon i nattklubben. När vi gick tillbaka mot vår hytt med ganska trötta barn (nattklubbsbesöket avslutades när femåringen slog sig, rusade mot mig för att bli tröstad och slog omkull en drink - inte vår utan någons kvarlämnade - över tioåringen och mig) märkte vi att partygänget, som tydligen hade sovit hela dagen, höll på att ladda upp för en festnatt till. Samtidigt som vi råkade vakten (som redan verkade vara både ganska bekant med och utled på det där gänget) komma för att reda upp ytterligare någon situation. Han såg på oss och rådde oss mycket vänligt att ringa till receptionen - "När ni nu ännu har barnen vakna. Det kommer att bli lika oroligt i natt igen. Man kan ju ändå kolla om det skulle finnas någon annan ledig hytt, fast båten är full."
Så jag ringde, och det fanns lediga - lyxhytter! Som vi fick! Åh, känslan när man gick in i en tyst korridor på elfte däck, bakom en låst dörr, och kom in i ett stooor hytt med en bred dubbelsäng och en bäddsoffa för femåringen. Och stort fönster mot havet, och tv och minibar och dusch med ordentlig dörr (inte det där hemska duschdraperiet som slingrar sig runt ens kropp när man försöker duscha). Och som vi sov! Och vaknade långsamt, och såg på barnprogram och åt frukost i sängen tills båten var i land och snälla maken kom och hämtade oss. Perfekt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar