Men oj!

 

Se vad tomtarna har fixat i dag! 16/24 paket till julkalendern!

Vår lampdesigner

Vår inredning präglas mer av bekvämlighet och slump (vad vi har fått, vad vi har hittat som vi gillar och vad vi har behövt) än av någon genomtänkt stil. Men nu är faktiskt alla våra lampor i vardagsrummet ritade av samma designerduo (Alberto Meda och Paolo Rizzatto). Den här kom först.

 

 

Och den här något år senare - och då märkte vi att det var samma herrar som hade ritat båda två. 

 

När vi nu behövde nya läslampor till soffan tittade vi aktivt på samma designers verk - och då hittade vi de här. Praktiska och stiliga, tycker vi.  Så nu har vi faktiskt en linje i en detalj i vår inredning. Kanske en början?

Söndagsrapport

 

Första advent i dag, det känns som om det skulle vara tidigt? Men det snöar och är någon minusgrad (och mycket mörkt), så stämningsmässigt är det helt rätt.

I går hade vi middag för tolv personer hos oss. Det var ett "nytt" gäng, hopkopplat på så sätt att vi alla hade flickor på samma klass i fjol. En av familjerna bjöd in de andra föräldrarna i våras, och det var så trevligt att vi beslöt att göra om det. Och gårdagens fest var också jättelyckad, så det verkar som om vi har inlett en ny tradition. Alla är pratsamma och högljudda och matglada, så vi satt vid vårt matbord i sju timmar och åt (laxsmörgås, vorschmack, ost och lingon med kinuskisås) och drack gott, sjöng snapsvisor och pratade. Ett tecken på den livliga konversationen var kanske att när jag halvtolvtiden frågade om någon hade hört något av flickorna (tolv-trettonåringarna, som tillbringade kvällen hos en annan av familjerna), så ryckte alla liksom till och sa Nej? och började leta efter sina telefoner - ingen hade kollat dem på många timmar. Men allt var bara bra med flickorna också, naturligtvis.

Så i dag är vi litet tröttare, efter gårdagens matlagande, ätande och vakande. Vi har ätit pizza, de största systrarna har kommit hem ifrån sin vargungeförläggning, och tolvåringen bakar bulla. Inte illa alls.

Och för övrigt har maken igen beställt delikatesser från Italien - så vår kyl är full av frestelser.

Vi hjälper varann

I går började sjuåringen gå ensam, med en kompis, hela vägen hemifrån till skolan. I morse puttade jag ut henne vid lämplig tidpunkt, sa att hon skulle gå försiktigt och att om hon går nu kommer hon lagom till träffen.

- Och så ringer du mig om det skulle vara något!

- Okej, sa hon. Men mamma - ring du också mig om det skulle vara något.

Vi har tydligen båda klarat oss utan bekymmer i dag, för ingendera har ringt.

Första pepparkakorna

 

Varje dag den här veckan har sjuåringen och hennes kompis föreslagit att "de ska komma hem till varann och baka pepparkakor". På lördag, lovade jag. Och nu doftar här jul och de sitter i köket med toppenhumör och Sean Banan som soundtrack. Mammas hjälp behövdes litet, men det går nog bättre för varje år - i år uppstod ingen mjöl- och klottkaos över huvudtaget.

 

De har bland annat skapat ett pingvinpar. Som är kära (fnissexplosion). 

För övrigt är här ovanligt lugnt - vi har varit på tre man hand med maken och sjuåringen sedan torsdag. Mellanbarnen är på Kulturkarnevalen och äldstingen i Malmö. Ovant, minsann. I kväll ska vi på middag till goda vänner (fortfarande på tre man hand, artonåringen kommer visserligen hem men föredrar att ordna middag hemma hos oss för sina kompisar medan vi är borta - konstigt), och i morgon kommer också resten av ungarna hem. Brabra.

Lördagsmiddag

 

Siktartar...

 

...älgfärsbiffar...

 

...och hemgjorda biskvier. Namnamnam!

Vardagsrummet framskrider

 

I morse åkte maken och jag till det stora möbelvaruhuset för att köpa den nya soffan. Väl framme visade det sig att maken hade glömt sitt körkort hemma, så jag fick hyra och köra den stora skåpbilen. Efter viss inledande ovana (den är ju så lång! Man kan inte svänga så skarpt i korsningarna) gick det hur bra som helst. Och tack vare litet ofokuserad planering fick jag minsann köra... Vi hade tänkt föra våra gamla soffor till återvinningscentralen med det samma, men de tog bara emot den ena. Nå, vi kör den andra till soptippen direkt då, tänkte vi, men när vi kom fram visade det sig att soptippen var stängd på lördagar. Så vi körde soffan tillbaka hem - och sedan till sist tillbaka till varuhuset för att återlämna skåpbilen. Så nu är jag mycket proffsig på att köra stor skåpbil (till och med backa), om någon behöver chaufför.

 

Men nu är den nya soffan monterad och klar. Vi lagade en extra lång, med fem dynor, som passar precis vid vår långa vägg. Hunden godkände den direkt. 

London, love

 

Tror ni att jag borde byta ut blommorna?

London var toppen, som alltid. Planet kom iväg litet sent i snöstormen, men vi landade halvtiotiden lokal tid i ett halvsoligt London och tillbringade dagen i city. Vi gick i butiker längs huvudgatorna, åt fish & chips på en pub till lunch och promenerade runt på olika håll. Sjutiden tog jag tåget till min kompis (min reskompis sov på hotell) och åt middag med dem. Till sist kraschade jag i sängen 22-tiden efter en mycket trevlig 20-timmarsdag, sov som en stock och vaknade till den inte alltför behagliga nyheten om USAs nya president.   

På onsdagen åkte vi alla tre med bil till Ashford Design Outlet, tillbringade dagen där och återvände hem med massor av julklappar i väskorna. 

Vi hann med massor, fast resan var kort, och framför allt var det fint att tillbringa tid med sina vänner - det blir ju inte av alltför ofta.

Snö!

 

Dåligt vald natt för snöstorm. Eller dåligt vald dag att ta ett tidigt morgonflyg. Menmen, att stiga upp 4.30 och börja med att skotta en stund är ju en pigg start på dagen. 

Sysslor en söndagskväll

 

Mamma stickar sockor, sjuåringen övar sig på frisyrer. Denna heter "Fjärilen". Man ser de två övre fjärilsvingarna och de två nedre, men tyvärr inte antennerna som hänger ner på var sin sida om näsan (och litet stör stick-sikten).

 

Och tolvåringen har bakat chokladmuffins som ser ut som prästkragar.

Aktiv allhelgona

 

I dag har vi pysslat hemma hela dagen. Maken tog bort det oerhört smutsiga tyget från våra matbordsstolar, sedan tvättade jag det, och sedan satte han det tillbaka. Jag städade den genområddiga skänken vid vårt matbord (och när jag fick bort allt skräp rymdes allt som skulle vara där förvånansvärt bra), tvättade kläder, promenerade med hunden, lagade lunch och sålde en av våra soffor. Tonåringarna är på egna vägar och de två minsta sysslade med sitt.

 

Färdiga, rena stolar.

Sedan var vi och tände ljus på kyrkogården. För famo, för vår baby och för alla som vilar på andra kyrkogårdar. Vackert och stämningfullt med snön och alla ljus.

 

Och så åt vi klassisk helgmiddag, med biff, bakad potatis, aioli, rödvin och ost. Mycket gott. Bara minstingen var hemma med oss, men hon håller ju nog låda så det inte känns tomt... 

Nu: Film och soffhäng.

Vardagslunk

 

Mina veckor har hittat en behaglig rytm. De lediga tisdagarna är i regel organiseringsdagar, då jag städar, tvättar, handlar mat och uträttar ärenden. Fortfarande hittar jag ogjorda saker att ta itu med varje vecka - i dag förde jag min förlovnings- och vigselring till guldsmeden för att förstoras. Och det är ju bara knappt två år sedan jag märkte att jag inte längre fick på dem... 

I dag hittade jag dessutom en överraskning, när jag förde litet grejor till Återvinningscentralen nära oss. De sålde fyra (återvunna?) Halloweenbuketter för en euro (!), så jag slog till. Sjuåringen, som tycker att vi har Halloweenpyntat alldeles för litet, kommer att bli nöjd. Och i och med den totala förvirringen om när Halloween egentligen ska firas här i Norden (om den alls ska firas) tror jag nog att en del små monster kommer att röra sig i knutarna också inkommande helg.