Och så åkte vi tillbaka till stan, och började jobba igen. Först hände ingenting, och jag hade inget speciellt att skriva om. Sedan kom allt igång på allvar, och då blev det igen litet bråttom. Men nu, kanske! Jag tänker att jag eventuellt borde ordna en ordentlig arbetsplats åt mig här hemma (förra året satt jag ju i 17-åringens rum, men nu när hon är tillbaka är det dags att hitta på något annat), men hunden är fullständigt nöjd med det nuvarande upplägget.
Innan skolan började var 17-åringen och jag ett par dagar på lande. Hallonen hade torkat bort och inte en svamp fanns i sikte, men där var vackert och lugnt. Jag jobbade och dottern roade sig på andra sätt.
Också kvällarna var fina.
Basilikan i den hydroponiska odlingen i stan tycks trivas oerhört bra, och led inte alls av att lämnas ensam i tre veckor. Den är stor som en mindre buske, med kraftig stam, och bladen är stora som min handflata. Goda är de också, och nu behöver man inte snåla med dem.
Sommaren börjar nog ohjälpligt gå mot sitt slut - nu måste man tänka lampan vid dörren om någon kommer hem litet senare på kvällen.
Minstingen har haft födelsedagskalas, med hotdog-middag, film och övernattning. Mycket trevligt var det.
Vår kyl-frys gick sönder under semestern (tur att vi hade en annan i nedre våningen), och torktumlaren gjorde det ju redan tidigare i år - typiskt, väl, att flera maskiner gör det samtidigt. Så genast när vi kom till stan var vi och köpa nya, som skulle levereras förra veckan. Med tvättmaskinen och torktumlaren gick det bra, de är installerade och fungerar utmärkt, men med kyl-frysen gick det inte som på Strömsö. Männen som hämtade maskinerna konstaterade att den var för tung för att bäras upp för trappan av två män (det är den säkert, men de visste ju nog på förhand exakt vilken maskin vi hade köpt och att det var två män som hämtade den), så nu står den så här snyggt i hallen. Nå, i morgon ska det göras ett nytt försök, så vi håller tummarna.
Och sedan började det regna, och allt som växer hämtade sig. Grönkålen i mitt lilla land är superpigg. Vi plockade en del och gjorde grönkålschips i ugn, som vi sedan toppade en middagsgryta med. Supergott och enkelt att göra.
Och nu finns det Karl Johan i skogarna!
Som ni ser har det inte hänt så mycket av vikt under de senaste veckorna - men det är ju bra så. Vardag är fint.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar