Manikyr

Jag fick manikyr av femåringen i går. Vad som fallerar i precision kompenseras med attityd. "Mamma, jag satte så mycket så det här håller i 1000 veckor", lovade hon.

Pust...

...vad det har varit bråttom på jobbet den här veckan! Men på ett trevligt sätt, egentligen, en massa rätt små men viktiga grejor som måste göras genast direkt. Inget som har känts för svårt, så man blir stressad av den orsaken, bara hederligt bråttom. 

Men snart - bara ytterligare några små, men viktiga saker är gjorda - blir det veckoslut. Jag ser fram emot traditionellt november-fredagsmys med god mat, vin och efterrätt, tända ljus, soffa och barnfilm.  Men i morgon ska jag göra något som jag aldrig har gjort förut - samlas med en massa andra svenska fullmäktigeledamöter från hela landet för gemensam info och nätverkande (antar jag). Blir spännande.

Tallinn

Tallinnresan blev ju toppen-toppen. Det var inte illa att, som omväxling, få diskutera och skämta med maken på tu man hand. Och promenera. Och äta!

Vi lyckades pricka in tre trevliga restauranger och åt fantastiskt vid varje mål. Luncherna intogs på hipster-ställena Sfäär och F-hoone, och middagen på Rataskaevu 16. Allt var gott, och nog blir man ju extra glad när man kan äta trerättersmåltider med vin eller öl för 20-25 euro per man...

Och hotellet - ååh, hotellet! Maken slog på stort och bokade ett extra stort rum på Swissotel, och det var det såå värt när man åker på tu man hand och stannar bara en natt. Utsikten var fantastisk och sängen bredare än lång. Där fanns ett spa, och frukosten var en dröm.

Badrummet var säkert nästan lika stort som det vi har hemma.

Pre-förrätt på rummet (handlad på Stockmann vägg i vägg), innan vi gav oss ut på stan på lördag kväll. 

Intressant lampsystem på restaurangen. Alla lampsladdar utgick från samma uttag i taket, och så drogs de till krokar ovanför borden på ett mer elle mindre hängigt sätt. Jag blev litet lockad, månne det skulle se roligt ut i vardagsrummet?

Vi handlade nästan ingenting (hur många procent av finländarna månne någonsin gör som vi denna gång - som kom hem utan en enda flaska alkohol), bara litet vantar åt flickorna. Och åt mig - en speciell design där fingrarna och tummen sticker fram. Praktiskt, faktiskt, när man ska köra, kolla på sin telefon eller göra något annat som kräver viss precision. Femåringen blev överförtjust i skinndetaljen och frågade snällt: Mamma, om du någon dag inte behöver dem till jobbet, så får jag då ta dem till dagis? (Tror tyvärr inte det. De skulle kanske inte tåla sandlådslekarna så bra.) 

Helgplaner

Vet ni vad vi ska göra i helgen? Efter en rätt omfattande logistikoperation (som genomförs i dag), med målsättningen att få alla barn och hunden placerade för veckoslutet, åker maken och jag på tu man hand till Tallinn! Blir ju toppen! I synnerhet som vi har bokat ett lyxigt hotell, med spa. Om vädret inte skärper sig sticker vi kanske inte ut nosen alls på hela resan.

Nattvandrare

Gammal bild av de två marödörerna

Timmen mellan 24 och 01 var aningen orolig hos oss i natt. Först kom femåringen till vår säng (händer numera ytterst sällan). En kvart senare väckte hon mig igen och bad om ett glas vatten, och ännu en kvart senare för att meddela att hon går tillbaka till sin egen säng (tack för infon).

Ytterligare en kvart senare (kan inte fatta att jag somnade om varje gång här emellan) väcktes jag av mystiska ljud. Det dunsade, skrapade och prasslade i övre våningen. Jag gick upp och då hördes också låga frustanden - och alla ljud kom från vår soffa. Med viss bävan tände jag lampan och hittade en tom chipspåse och hunden (som alltså egentligen inte ryms där) under soffan. Att få in nosen i en chipspåse är ju också i vanliga fall en komplicerad manöver för hundar som inte har händer till hjälp, och när han försökte göra det under soffan (där han alltså måste kräla med magen platt mot golvet och inte kan lyfta på huvudet) blev det en del oljud.

Jag antar att den nattliga händelsekedjan gick ungefär så här:

1. Maken äter chips i soffan efter att jag har somnat.
2. Maken lägger chipspåsen på soffbordet, och glömmer den där när han går och lägger sig.
3. Hunden bidar sin tid och när allt är lugnt tänker han sig att han ska putta ner chipspåsen och smörja kråset.
4. Olyckligtvis blir putten litet okontrollerad och påsen åker in under soffan.
5. Hunden låter sig inte nedslås utan följer efter in under soffan.

Men sedan kom jag, tände lampan och störde processen. Hunden ålade ut igen med ett fåraktigt uttryck i ansiktet och viftade generat på svansen.

Och resten av natten blev lugn.

Morgonöverraskning

I morse, när jag kom till jobbet, visade det sig att några kollegor hade ordnat gröt-morgonmål som överraskning åt resten. Havregrynsgröt med olika läckra tillbehör som man kunde strö över den.

Så där satt vi sedan en kvart, åt gröt och babblade med kollegorna innan alla gick till sina platser och datorer och väntande arbetsuppgifter. Vilken bra inledning på jobbdagen.

Halloween

Femåringen var mycket ivrig inför "den där pumpadagen" när man skulle få klä ut sig till skrämmande saker, och eftersom de inte hade någon maskerad på dagis fick vi arrangera en egen liten improviserad Halloweenfest med några extra barn - alla utklädda.

Meny: pizza, där alla komponerar sin egen (med tortillaplättar som botten, ett utmärkt tips för er som inte ännu känner till det).

 Mer eller mindre skrämmande...

Och spindel-kokosbollar och chokladkaka dekorerad med spindelnät till efterrätt.