Mera trädgårdsarbete

Följande trädgårdsprojekt i tur är de förvuxna enbuskarna vid ingången. Planen var att luckra upp jorden, lägga till ny mull och plantera marktäckande växter under buskarna som ska tuktas senare. Den krävda arbetsinsatsen var (som vanligt) något felbedömd. På bilden syns det inte så imponerande resultatet av en timmes hårt slit med den stenhårda, rotfyllda jorden. Det blir att fortsätta i morgon.

Ny, utmärkt vana

För ett tag sedan märkte jag att en butikskedja här i trakten kör hem mat. Kött, ost och frukt väljer man ju gärna själv, men en gång i veckan är det en ren lyx att låta butikens raska gossar hämta hem tunga och ointressanta varor som mjölk, potatis och mjöl. Stor hjälp för en stor familj. Efter tre veckor är jag redan helt på kroken.

Ynklig hund

Fick börja morgonen med ett besök hos veterinären eftersom hundens öra hade blivit infekterat och mycket ömt. Den lilla veterinärstation vi använder är toppen, men att tillbringa en halvtimme (veterinären var försenad) i samma lilla hus som en katt, en kanin, en schäfer med löptid och en annan hund kan klassas som en övning i stresshantering och tålamod. Den ivriga jakthunden glömde naturligtvis omedelbart sina krämpor.

Lyckligtvis var tolvåringen med och kunde ta hand om ettåringen. Att hon kom för sent till skolan var ett billigt pris att betala för två armar till.
 

Veckoslutets kroppsarbete

Idag byggde jag till allas överraskning ett hundstaket runt vår gård. Det började i morse när maken ville göra något ovanligt, men "som inte är ansträngande och inte kostar pengar". Jag föreslog utfärd till Bauhaus och staketbygge och konstigt nog nappade han, fast förslaget inte riktigt uppfyllde de givna kriterierna.

Det blev dock jag som fick fara och handla materialet tillsammans med ettåringen, eftersom maken först skulle på en utlovad bio med tolvåringen. Efter detaljerade frågor trodde jag mig kunna hitta rätt grejer. Och det var lätt. Faktiskt så lätt att jag började prova litet på egen hand, på ett kort avsnitt vid väggen. När det var fixat syntes de ännu inte till, så jag fortsatte litet smått med det långa avsnittet.

Efter ett tag kom tioåringen ut och började hjälpa med hantlangning och fotografering.

 Först trär man pinnen genom nätet (båda två heter säkert något finare).

  Sedan slår man ner pinnen, gärna med en hemgjord slägga.

På komplicerade ställen får man gräva litet.

När maken och tolvåringen kom hem (det blev visst en sväng på Stockmann också) var staketet fem före klart. Och fyra timmar efter avfärden mot Bauhaus kunde den lyckliga hunden jaga sorkar på egen gård.

Nykomling

Får jag presentera vår nya medhjälpare, herr Dyson. Han verkar stark och effektiv, om än något högljudd. Men den genomskinliga behållaren gör mig litet fundersam. Vill man verkligen se hur mycket damm och skräp som tidigare seglade omkring i ens hem?

Nyfödd

En ny baby har fötts i vår bekantskapskrets. Samtal tidigare i veckan:

Maken: Nog passar det väl att jag är borta på lördag, vi ska fira J:s baby.
Jag: Oj, har den kommit, blev det en flicka eller en pojke?
Maken: Ööööh - det var det inte tal om.

Det är en pojke, framgick det igår.

Hundslagsmål

Idag blev det slagsmål i hundgården. Det är första gången det har hänt (och det var nog inte vår hund som började den här gången heller). För taxens del blev slutresultatet ett blodigt öra och något stukad självkänsla. Alla tre inblandade mattar, som stack händerna emellan, klarade sig utan skråmor. Så det kunde ha gått värre.