Stilprov

Appropå middagen igår: Så här skär tioåringen den första biten ur en pizza.

Ordlös kommunikation, del II

Ettåringen åt banan. När den var slut gjorde hon ett uppfordrande ljud och pekade på skalet. Slut, sa jag, och visade det. Uh-uh-uh-uh-uuu, sa hon med konstlat tonfall och mycket lidande min. Jag förstod vinken och hämtade en banan till.

Tuffing

Ettåringen är, som jag kanske har nämnt, en bestämd liten dam. Och tuff. Idag lämnade jag henne, efter viss tvekan, i parken fast biltermometern visade -16,5. När jag kom efter henne en halv timme senare var hon hur nöjd som helst och hade inte alls bråttom iväg. Parktanterna berättade att hon hade satt sig i en pulka, tittat på dem och skrikit till allt vad hon kunde. Budskapet stod glasklart: Dra mig. Vill åka. Hon kommer aldrig att behöva lära sig prata.

Födelsedag

Igår firade vi födelsedag, litet i förväg. Jag fick sovmorgon, väckning med sång, fina presenter och lyxmorgonmål. Sedan hade vi gäster på lunch och kaffe med den traditionella (mycket fula och mycket goda) kinuskikakan. Och idag blir det ännu middag på restaurang.

För övrigt bjöd veckoslutet på julfest (för maken), övernattningskompis (för sexåringen) och en trevlig middag hos vänner för hela familjen.  

Lång dag

Tjugo över sju startade vi med tolvåringen i morse, och körde genom snöstormen till Tavastehus. Där var det fullt program, och dottern var nöjd med dagens saldo: flera nya kompisar och vettiga diskussioner. Och jag var mer än nöjd eftersom jag lyckades smita iväg och gå i butiker och titta i två timmar - helt ensam! Mot kvällen kom vi hem (fortfarande i snöstorm), och så fortsatte jag till ett köpcentrum med tioåringen och handlade litet småsaker som hon behövde. "Mamma, jag tycker om utfärder på tu man hand med dig, för då kan man prata i lugn och ro" sa hon. Och visst saknar jag minstingen, men det har också varit väldigt trevligt att helt få koncentrera sig på de stora barnen, ett i taget.

Till sist gick vi ännu i bastu, så jag skulle tro att här kommer att sovas gott i natt.

Pyssel

Pysselkvällen var riktigt trevlig. Vi gjorde en stor julkalender som ska hängas på väggen (alla barn fick var sitt nummer som de fick fixa till efter tycke och smak - sexåringen dekorerade med snö och diamanter) och drack glögg. Fint blev det!

Även du

Hunden tycks ha lärt sig nya tricks av ettåringen. Annars brukar det vara hon som står utanför och skriker och bankar på dörren medan jag är på toaletten, men idag var hon ju borta. Och då står taxen där, och krafsar på dörren och SKÄLLER! Visserligen har han sin vattenskål där, men att han blir akut törstig i precis den sekund som jag har stängt dörren om mig...

Annat program

Ettåringen åkte för en timme sedan iväg med mormor och morfar, och ska vara borta i två (!) nätter. Jag saknar henne redan, men samtidigt fick jag nästan... semesterkänsla. De inkommande dygnet är visserligen fullbokat, men med litet annorlunda program. I kväll blir det julpyssel med sexåringen tillsammans med hennes klasskompisar och deras föräldrar. I morgon ska jag tillbringa hela dagen i Tavastehus tillsammans med tolvåringen, som deltar i Barnens Parlament (kanske jag till och med kan smita iväg till en affär eller ett café, helt ensam?). På kvällen tänkte jag göra något på tu man hand med tioåringen. Inte dumt alls att kunna koncentrera sig på sina stora barn emellanåt! Sedan tror jag nog att jag har bråttom att hämta minstingen igen, genast på torsdag morgon.

Prylar

Maken faller för en viss typ av prylar. De ska vara tunga, gedigna, gjorda av enastående material och avsedda för proffsbruk. Helst ska de inte riktigt gå att få tag på i Finland, utan beställas via internet, betalas i en annan valuta, skickas till landet genom komplicerade manövrer och hämtas ut från tullen.

Ovan syns hans senaste inköp. Brödrosten är visserligen köpt i Finland (minus), men i en butik där privatpersoner egentligen inte får handla (plus). Den väger som ett lass tegelstenar och reglagen rör sig precist. Bäst av allt: den är menad för restaurangkök och rostar förmodligen 300 brödskivor i minuten i några tusen timmar innan den är i behov av sin första service.

Erkännas bör att bröden blir närapå perfekt rostade.

Hemmafru-måndag

Vårt hem tenderar att förfalla litet under veckosluten. Det medför att måndagarna brukar vara späckade med hemmafrusysslor - plocka undan, tvätta, diska, handla... Idag har jag toppat med att byta lakan i sängarna och frosta av frysen.

Men efter vad som känns som 48 timmars oavbrutet babbel och ständig aktivitet (inget fel på det heller) är det faktiskt ganska trivsamt att gå omkring i tystnaden och städa upp i lugn och ro.

Fin

Ettåringen har fått nya vinterstövlar. Hon är mycket stolt över dem.

Snö! Massor!

Här kom vintern i natt.

Barnen är ivriga och glada. Hunden har fullständigt fnatt.

Men gårdsprojektet framskrider inte direkt med stormsteg.

Dagens fundering

Denna förmiddag har jag, förutom de vanliga vardagssysslorna:

• letat fram en skarvsladd och bistått muraren som reparerar husbolagets mur med ström (hans skarvsladd var för kort)
• fyllt åtskilliga kannor vatten åt samma man (slangen som det var tänkt att han skulle använda hade frusit) 
• kört två förstaklassare till ishallen och hjälpt dem knyta skrinnskorna (dessutom hade de bakre bildörrarna frusit fast och alla fick krypa genom framsätet till baksätet - också jag, då jag måste spänna fast ettåringen. Men det tyckte alla inblandade att var ganska spännande.)
• fört tolvåringens kvarglömda gympapåse till skolan
• kört svärfar till verkstaden efter hans servade bil

Slutsats: ofta är det bra att en vuxen är hemma under dagarna. I alla fall typ en per kvarter. Det kommer att bli besvärligt när också jag börjar jobba.

Goddag

Ettåringen är visserligen mycket högljudd, men använder inte ännu så många ord i sin kommunikation. Därför blev jag litet förvånad i morse, när jag småpratade med henne medan jag bytte blöja: "...och sedan går vi till parken. Vad säger parktanterna?"

Snabbt räckte hon fram handen och ropade "GU'DAA!"

Farsdag

Familjens fäder är nu avfirade. Maken fick en sovmorgon och väcktes sedan med sång, kort och presenter samt ett läckert morgonmål med flera slags färdigbredda smörgåsar och amerikanska blåbärspannkakor.

Min far (och mor) kom på middag och slutligen hälsade vi på min svärfar (och -mor). Trevlig dag, trevligt veckoslut!

Utfärd

Igår var vi på familjeutfärd till Tammerfors. Vi stannade på vägen på kaffe och munk och pausade på glasbruket i Iittala. Väl i Tammerfors träffade vi min studiekompis med familj, åt läcker lunch hos dem och fortsatte sedan till delfinariet. Hela familjen gillade delfinshowen (mest begeistrad var nog sexåringen, ändå) - delfinerna är otroligt starka, vackra och duktiga och verkar dessutom glada (men man kanske tolkar deras leende mun och pigga kullerbyttor fel?). Nöjda och belåtna körde vi sedan hem igen i mörkret och snöslasket.

Ögonkräm

En kombination av stigande ålder och icke-sovande ettåring fick mig att inse att jag behövde en ögonkräm.Vis av tidigare erfarenheter skulle jag göra den nya vanan så enkel som möjligt, så jag köpte en ögonkräm av roll-on-modell. Trodde jag. 

När jag skulle använda krämen första gången fick jag det inte riktigt att fungera, så jag måste ta fram bruksanvisningen (!). Och så visade det sig att krämen är helt vanlig, och ändan är en vibrerande kula som drivs med batteri! 

Den ska massera en under ögonen så påsarna ska försvinna. Superäckligt! Vem vill ha massage under ögonen? Så jag får breda ut krämen på stenåldersvis (och kommer inte att idas göra det mera än approx fem gånger). 

Kaniner

I minstingens park finns också kaniner (i en egen inhägnad, dock). I dag när ettåringen fick syn på dem sa hon Vov-vov-vov. Jag höll bara med, jag skulle inte för mitt liv kunna frambringa ett kaninläte.

Belåten hund

Hunden är mycket svartsjuk på alla privilegier som ettåringen har, men inte han. Så i natt, när jag hade glömt hennes vagninsats på golvet, visste hans lycka inga gränser. Jag tror inte han rörde sig ur fläckan på hela natten.

Reparation på g

Så här ser vårt biltak ut nu. Jag tycker faktiskt det redan skett en förbättring jämfört med utgångsläget - då var det bara förfallet, ihopsjunket och fult, ständigt med en vattenpöl på taket. (Sexåringen tycker visserligen vi är fräcka som förstör det mycket populära fågelbadet.) Nu ser det ju ändå ganska dynamiskt ut.

I morgon rivs resten av taket, och nästa vecka byggs det nya. Så månne vi inte får bilen under tak innan vintern kommer!

Snart parkbarn

Den här veckan övar vi i parken med ettåringen. Hittills går det bra, hon gillar att vara där med massor av andra barn och leksaker. Hon går redan mycket stadigare än förut med sina stora stövlar och jag misstänker att hon snabbt också lär sig prata ordentligt - parktanterna förstår ju inte hennes kommenderande lika bra som familjen.

Mest förvirrad är hunden, eftersom också hans dygnsrytm ändrades. Nu sover ettåringen just när vi brukade ta dagens långa promenad, och hunden bevakar varje rörelse jag gör så han inte ska missa det eventuella utgåendet.

Natten

Man kan nog lugnt kalla nattens experiment en succé. Normala nätter piper ettåringen 5-30 gånger så att jag vaknar, är ofta vaken en längre period på natten och vaknar för dagen halv sju på morgonen. I natt sov jag i nio timmar och vaknade - av mig själv! - kvart över sju. Då var jag den enda som var vaken. (Som en parentes antog jag att jag var den enda i kvarteret som var vaken kvart över sju en helgdag, så jag gick ut med hunden i pyjamas och mötte två (påklädda) grannar och en annan man med hund).

Så småningom dök de stora flickorna upp, en efter en. Kvart över åtta gläntade jag på sovrumsdörren för att kolla att maken och ettåringen levde. Klockan nio (!) kravlade de sig sömnigt ut ur sovrummet. Maken hade ignorerat pipen med hjälp av öronproppar. Han trodde inte att ettåringen hade varit vaken och åtminstone hade hon inte skrikit.

Jag förstår ingenting. Men vi ska minsann försöka göra om det i natt igen.

Veckoslutsplaner

• Bjuda svärföräldrarna på middag.
• Sova i en annan våning än den nattugglande ettåringen. Vi ska prova med en mild variant av sömnskola, dvs att bara pappa finns till hands på natten. Förhoppningen är att det ska bli mindre intressant att vakna då. Om inte annat ska väl påsarna under mina ögon krympa något.
• Tömma carporten, som ska repareras nästa vecka.
• Sexåringen ska på bowlingkalas.
• Två extra tioåringar kommer över natten.
• Digi-mässa (hittills har bara maken och tolvåringen anmält sitt intresse). 

Blir väl bra!

Bra dag

"Mamma, idag är det min lyckodag! Först var det en bra dag i skolan, och vi fick spenatplättar till mat. Sedan var det roligt på eftis. Sedan fick jag gå och leka till en kompis. Och så har ni köpt mysli!"

Sexåringen är nöjd med sitt liv.

Halloween avklarat

Veckoslutet var fartfyllt med försäljningsbord på lopptorg, halloweenfest med grannarna (på bilden syns en av efterrättstårtorna) och besök på bok- och matmässan.

På söndag kväll somnade alla tidigt utan desto mera ceremonier.