Betraktelse

I dag fyller jag fyrtio. Traditionellt borde väl dagen kombineras med någon form av ålderskris, men det gör den inte. Tvärtom. Det har varit några jämförelsevis ansträngande år, som inleddes med smällen när vårt fjärde barn dog i magen sommaren 2008 och fortsatte med en psykiskt tung graviditet direkt efter och vissa övriga bekymmer. Sedan följde ett par fina men fysiskt ansträngande år med en liten nyfödd gaphals med dåliga sömngåvor, en vild hundvalp, tre andra barn och allt annat vardagligt.

Och nu. Jag fick sova hela natten utan avbrott. I morse sjöng familjen för mig, jag fick frukost på sängen och paket. Jag fick sällskap i dubbelsängen av fyra glada barn, älskade maken och till och med hunden som undantagsvis, dagen till ära, fick komma upp. Jag gick till mitt nya jobb, som just ska övergå till stadigvarande och som jag verkligen gillar. Telefonen har ringt och tagit emot meddelanden hela dagen. Jag och maken kom hem till en middag som de tre äldsta barnen hade tillrett enligt mina önskemål. Allt är bra. Jag har allt jag kan önska. Så hur kunde det störa mig att jag åldersmässigt byter decennium.

Inte som planerat, men bra ändå

I dag skyndade jag mig i väg från jobbet redan klockan ett och mötte elvaåringen hos tandläkaren. Hon skulle nämligen få tandställning och ville att jag skulle vara med. När vi kallades in (exakt i tid!) tog det tandläkaren en halv minut att konstatera att tänderna inte hade kommit fram tillräckligt och att vi får återkomma på våren. Antiklimax, nästan, men en ledig eftermiddag i stället som jag nog har utnyttjat till fullo. Tvättat tre maskiner tvätt, handlat mat, lagat hemgjorda köttbullar i hemgjord tomatsås, promenerat med hunden, babblat med barnen (eller det är nog mest de som babblar och jag som hör på) och faktiskt läst en tidning i lugn och ro i soffan. Och som avslutning varit till biblioteket med de tre minsta. De två mellanbarnen lånade sexton böcker, lillan var med främst som konsult, arbetsledare och hjälpreda.

Krigsmålning

Tvååringen brukar intresserat följa med när jag målar mig (mycket rudimentärt) på morgonen. I dag smög hon sig i ett obevakat ögonblick in i badrummet och målade prydligt sitt högra ögonbryn med ett vitt nagellack som en slarvig storasyster lämnat där. Mycket snyggt.

Bra försök

I går fanns det fyra överblivna mini-donitser, som flickorna fick till efterrätt. Tvååringen åt snabbt upp sin och försökte sedan göra anspråk på också den fjärde.
- Nej, du får inte ta den, den är sjuåringens, sa vi.
Hon funderade en sekund och försökte sedan igen.
- Jag bara lånar den litet!

Rapport från lande

Maken ringde, och berättade om en liten incident i lande-bastun. Han gick för att elda den, och upptäckte i den något dunkla belysningen att det fanns kvarlämnat vatten i en hink. Bra bra tänkte han, och hällde över det i ett annat kar tills det hördes ett mystiskt plums. Han kollade närmare och hittade en drunknad mus. Då hällde han tillbaka vattnet, inklusive mus, i det första ämbaret och gick ut för att tömma det bakom knuten. Och när han tömde ämbaret i mörkret lät det plask plask duns duns duns duns duns. FEM döda möss i samma ämbar. Urk-urk-urk-urk-urk.

Dagens fynd

När vi åkte för att handla mat (och någon ljusslinga för att motverka det erbarmliga novembermörkret) råkade vi gå förbi en butik med barnkläder som sålde alla ytterplagg med 30 % rabatt. Vi gick in och fyndade en overall åt tvååringen (det första nya, alltså icke-begagnade, ytterplagg hon har fått, tror jag).  Som ni ser bejakade jag min hippie-sida.

Biffarna

Mina keep-it-simple-kalvfärsbiffar blev vansinnigt goda. Jag blandade 1 kg kalvfärs, fem äggulor (elvaåringen gjorde maränger på vitorna), 2 dl grädde, salt och peppar och stekte stora biffar i smör. Vi åt ett par till lunch och resten väntar på farsdagamiddagen i morgon, när maken och två döttrar kommer från lande.

Veckoslutsprogram

Det här veckoslutet har jag hittills:
- bjudit farfar på fredagsmiddag/farsdagsmiddag i förskott
- sovit i tio timmar (21.15 - 07.15)
- promenerat med hunden

Så åkte maken med trettonåringen och sjuåringen till lande, och jag fortsatte med att:
- städa upp
- tvätta två maskiner tvätt
- laga kalvfärsbiffar

Ytterligare planer för veckoslutet är:
- byta lakan i alla sängar
- föra glas och kartong till återvinningen
- storhandla
- tvätta resten av smutstvättberget

Och inte nog med att jag gör allt detta med synnerligen gott humör, jag hade riktigt sett fram emot veckoslutet när jag skulle få göra allt det här, som man inte hinner på vardagarna, i lugn och ro. En fördel med att jobba alla vardagar är kanske att man får lägre krav på vad som räknas som ledigt? Hur ska det inte bli i december, när jag börjar jobba åttatimmarsdagar?

Men i kväll tänkte elvaåringen och jag vara riktigt vilda. Vi ska äta pizza från en pizzeria och kanske se en film på dvd.  

Halloween-dekorationer

Det här fina spöket har tvååringen gjort på dagis.

Likaså den här spindeln. Den kan vi dock inte ha framme, för hon är litet rädd för den fast hon har gjort den själv.