Bråttom, bråttom... Bloggen blir litet försummad. men eftersom jag nu väntar på kommentarer på en text och inte kommer vidare innan jag har fått dem tar jag tillfället i akt och slösar ett par minuter på att berätta om farsdagsfirandet i går:
Morgonen inlededs traditionellt med special-morgonmål. Fjortonåringen hade bakat surdegsbröd, vi hade köpt gott pålägg och dukat fint. Kort och presenter fanns också.
Sedan fick far ta de två minsta till en lekpark medan jag tog en långpromenad med hund och väninna (borde kanske nämnas i omvänd ordning).
Efter lunch var det dags för en av presenterna: Nya Bond-filmen! På bio! På tu man hand medan storasystrarna vaktade den lilla marodören. Jag måste sälla mig till kören: den här filmen var riktigt bra. Bästa Bond-filmen på många år. Men en typisk Bond (det förblev till exempel oklart för mig vad skurken riktigt ville, förutom att hämnas).
Efter middagen (snabb men läcker spenat- och laxpasta) kom dagens överraskande höjdpunkt: chokladbiskvier, hemgjorda av fjortonåringen. De var kanske det godaste hon någonsin bakat, och det vill inte säga litet det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar