I går var det ett evenemang på jobbet, så jag hade en elva timmars arbetsdag. När jag kom hem var jag ju inte så jätte-energisk, så jag åt och slängde mig i sofffan. I sofforna råkade också resten av familjen befinna sig (utom sexåringen som var på jomppa), och alla på ungefär samma trötta men nöjda nivå. Sjuttonåringen högläste Allt om Mats motiveringar till varför de vin som rankades som Inte Prisvärda verkligen inte var prisvärda (och det är nog underhållning för en kväll, de är inte så finkänsliga i sina omdömen). Femtonåringen skulle beställa ett skal till sin iPad, så jag tänkte haka på och skaffa ett seriöst skal till min telefon (man borde ju verka proffsig på jobbet). Alla familjemedlemmar framförde sina åsikter om alternativen. Femtonåringen beställde ett vackert skal, men för mig gick det kanske inte så jättebra - eller tycker ni att skalet på bilden ger ett professionellt intryck? Men det var det vi alla föll för. Och så beställde jag faktiskt också ett vanligt, tråkigt, som jag kan ha på vardagarna.
Tänk vad korta, oplanerade, vardagliga stunder - när alla är på plats, pratsamma, nöjda och glada - kan vara fina.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar