Ensamtid

I går kväll hade vi ett barn i Transsylvanien, ett på Luciaövning och ett på jomppa när maken och det fjärde barnet bestämde sig för att gå på den nya Bond-filmen. Jag var rätt förkyld och meddelade att jag inte tänkte lämna soffan. Och så befann jag mig plötsligt ensam hemma, och insåg att jag skulle få vara det i nästan två timmar!

Jag övervägde snabbt vilka aktiviteter som inte skulle kräva att jag lämnade soffan och pläden, och valde sedan en film, helt själv och bara för mig själv. Det blev Missisippi, och den var ju så bra! I ett senare skede upptäckte jag att den var två och en halv timme lång, så sexåringen levererades hem innan filmen var slut, men jag pausade den, gav henne kvällsmål och så tittade jag färdigt. Fatta det, en två och en halv timmes film från början till slut. Vardagslyx.