Oväder

Visst blev det blåsigt sedan - 17 till 19 sekundmeter enligt rapporten. Helt omöjligt att på bild visa hur stora vågorna var, men i verkligheten var det imponerande.

Flickorna "duschade" högt uppe på klipporna, de lägsta klipporna gick inte stt stå på.

Maken förtöjde båten med fem rep åt olika håll, sedan gick vi i bastu och tidigt i säng. Nu har vinden mojnat och båten, träden och vi har alla klarat oss utan skråmor. Roligt att få uppleva olika slags väder - de känns betydligt starkare på den här lilla utskärsön än de gör i stan. 

Öliv

På Öde ön är allt väl.

Vädret har varit strålande fint de senaste dagarna och vi har tagit vara på varenda minut.

En eftermiddagsdrink...

... och sen middag på klipporna.

Timmar i solen

... och en lång utfärd till makens barndomsställen och ett nyöppnat cafe.

I dag har vi plockat litet blåbär, varit till den närmaste minibutiken och ätit gravad lax med nypotatis till lunch. Efter lunchen-pausen tillbringades läsandes i solen, och för första gången i år blev det så varmt att jag självmant och frivilligt tog ett dopp i det fortfarande iskalla havet.

Sjuåringen simmade naturligtvis också.

Men nu verkar det plötsligt blåsa upp med moln som kom från ingenstans, kanske det rentav blir åskväder? Well well, vi går in i ministugan och försöker göra churros till eftermiddagskaffet (ingen  el, ingen ugn, som sagt).

Utfärdsdag

I går tillbringade vi hela dagen på holmen.  Vi utforskade, rodde, satt och läste, lagade och åt mat, gick i bastu och simmade (vattnet var fortfarande iskallt, kan jag rapportera).

I dag blev det en utfärdsdag. Det blåste nästan inte alls, så vi bestämde oss för att åka ända in till Borgå.

Vi tog en liten omväg på väg dit, för att få åka över Fladan. 

Efter en dryg timme var vi framme. Första gången, i alla fall för mig, som man kom in i staden längs ån. Inte alls ett dåligt alternativ.

I Borgå åt vi utsökt pasta till lunch, handlade godis i Brunbergs butik och gick ett varv i gamla stan. Sedan började vi länna oss litet ansträngda av människomassorna och tog oss tillbaka mot ön, efter ett snabbt butiksbesök för att handla kräftor och räkor.

Av den småskaliga kräftfesten finns inga bilder, tyvärr, men gott var det. Efter kräftorna kände vi ännu att någonting saknades, och efter några minuters funderande och några förslag kom vi på det: fattiga riddare!

De stektes - och intogs - på strandklipporna. 

Minsting på span.

Tre lejonungar på klippan.

Och så avslutades den fina dagen med Allsång på Skansen, medan solen sjönk i havet. 

Årets öde ö

I går packade vi ihop och åkte hem från lande, sedan packade vi upp och tvättade hundra maskiner tvätt, sedan packade vi igen.

Och i dag åkte vi med fullpackad bil och båten på trailer längst ut på Pellinge, där vi satte båten i sjön och åkte vidare till den öde ö som vi har hyrt i år.

Borgå skärgård är litet annorlunda än den åboländska som vi är vana vid. Inte lika karg, mycket granar och massor av stenar och grund. Och kortare färd till havsbandet. Efter bara 10 minuters båtfärd var vi framme vid ön.

Och ön är fantastisk. Fri utsikt åt alla håll. Släta klippor på några ställen, kantiga, skrovliga och ogästvänliga på andra. Höga vågor slår dånande in från sydväst, men på läsidan är det lugnt och varmt. Massor av hällkar och en liten smultrontuva i en skreva. 

Och en pytteliten stuga mitt på holmen, utan el och vatten. Men den är välplanerad, så alla har en sängplats.

Matinköpen var uttänkta enligt förutsättningarna - litet gaskylskåp, två gaslågor, ingen frys och ingen ugn. Till middag åt vi potatis, sill och grillad file, utsökt gott. Och efterrätten blev Mariekex med Nutella på klipporna i kvällssolen

.

Tall Ships

I går tog vi oss till Åbo, som är officiell Tall Ships Race-hamn, för att titta på skeppen (och kolla litet på rean).

Men först inledde maken och jag morgonen med årets första blåbär.

Evenemanget var enormt stort. Vi promenerade i fyra timmar längs båda sidor av ån och tittade på båtar. Vi var glatt överraskade över hur välorganiserat det var, trots massor av besökare - man fick god mat (och dryck) vid åtskilliga små serveringar, det spelades musik på flera scener längs ån, allt var rent och snyggt och det fanns toaletter överallt. Väldigt trevligt, på alla sätt.
  

 

Vädret var omväxlande (men inget regn), man klarade sig i shorts hela tiden men fick ta på sig och av sig tröjan hela tiden beroende på om solen tittade fram. Roligast var förstås att se alla båtar, från massor av länder. En del var putsade från topp till tå, allt var nymålat och polerat, medan andra såg ut att vara mera bruksbåtar.

 

En båt i den första kategorin - kanske mest polerad av dem alla - var Shabab Oman II, som man också fick gå ombord på. Redan att ta ett varv på dess däck var en upplevelse. Allt sken och varenda rep och pryl var i ordning, och de vänliga besättningsmännen och -kvinnorna var klädda i paljetter och vita kaftaner.

En besättningskvinna (hårt sminkad med lösögonfransar och klädd i högklackade silversandaler och glittrande paljettplagg, hoppas de får klä sig på annat sätt när de seglar) gjorde vackra hennatatueringar i imponerande fart. Först på alla fyra döttrar, men sedan tänkte jag att jag kanske skulle låta henne göra en på min hand också. Och det blev ju fint. 1-3 veckor lär de hålla.

Resplaner

Nästa vecka kommer vi, hela familjen utom nittonåringen som åker på resa, att tillbringa på en utskärsholme. Men veckan efter det är bara sjuåringen och jag lediga. Vi måste hitta på något, kom jag fram till, annars kommer det bara att sluta med att jag plockar och städar och gör vardagsgrejor och sjuåringen blir uttråkad av bristen på sällskap och action. En liten resa var önskemålet, av budgetvariant och inte längre än max fyra-fem dagar. Stockholm och Tallinn, kanske Pärnu, är ju alltid trevliga men där har vi varit många gånger. Och flygbiljetter är vansinnigt dyra så här i semestertider.

Men i går kom jag på det, när det var kallt och molnigt och jag av någon orsak kom in på SJs sidor när jag surfade. I Sverige åker tydligen barn tåg gratis med en betalande vuxen (åtminstone på vissa rutter och vissa tider). Så nu har jag bokat båt till Stockholm och sedan tåg vidare till Göteborg, där vi ska stanna i två nätter. Båt- och tågresorna tur och retur blev totalt 150 euro för oss båda två, och då betalade jag ändå litet extra för en bättre hytt och bekvämare tågtider. Mycket rimligt just nu, då allt verkar vara dubbelt så dyrt som vanligt, tycker jag. Sedan tillkommer ju boende och mat, förstås.

Så nu ser vi fram emot Göteborg! Jag har bara kört igenom staden som hastigast, sjuåringen har aldrig varit där. Där verkar finnas mycket att göra för en aktiv och äventyrslysten sjuåring, och jag - jag ser mest fram emot att äta skaldjur till varje mål. 

Utfärd till Korpo, med vissa spänningsmoment

Söndag-måndag åkte vi (hela familjen inklusive hunden) till Korpoström för att hälsa på goda vänner.

Till vår glädje fick vi åka med nya Elektra! Otroligt att en så här stor färja (tar 90 bilar om jag minns rätt, den måste ju väga massor när den är fullastad) drivs med el.

Det var en strålande solig dag, kanske årets varmaste, och vi åt en lååång lunch ute, spelade boccia (vår familj förlorade, men bara 10-9, vilket man inte skulle ha trott när det stod 7-2 till värdfamiljen), gick i bastu och sysslade med andra somriga aktiviteter, innan vi tog båten över till en ö där vi skulle sova. Då hade det redan blivit mörkt (så mörkt som det nu blir mitt i sommaren), och när vi var framme i stugan och jag frågade sjuåringen om hon tyckte det var spännande att åka båt och gå över en ö mitt i natten sa hon "Nästan för spännande" med darrande röst.

Nästa dag blev det litet spännande för oss vuxna också, när vi märkte att vi hade fått punktering längst ute i Korpoström. Vi hade faktiskt ett lagningsskum, men det fungerade inte, och när det visade sig att det hade gått ut 2013 förstod man ju varför. Men maken tog loss hjulet och så förde männen det till den lokala bilverkstaden en bit bort, där däcket lappades (vi hade kört på en liten spik).

Så småningom körde vi iväg hemåt, och hann köra i kanske 10 kilometer innan däcket exploderade igen. Samma man bytte däcket denna gång, och så kom vi hem utan ytterligare missöden. Och i dag ska vi - planerat! - byta ut det andra bakdäcket, som tydligen också "kan smälla när som helst". Pust.

 Också för övrigt har vi det somrigt, semestrigt och bra. Förutom båtutfärder har vi bland annat

bakat rågbröd

 

ätit på restaurang

och läst. Vi har varit flera varv till biblioteket här. Nu har också sjuåringen äntligen fattat tycke för läsning, efter att trettonåringen lånade Spiderwick-böckerna åt henne. De var tydligen lagom spännande och svåra, och nu läser hon flera böcker per dag.

Semester!

För precis en vecka sedan inledde jag min semester. Sista jobbveckan blev ganska stressig, så jag jobbade på och uträttade ärenden på kvällarna med nittonåringen. Men visst hann jag också ta långa kvällspromenader med hunden, träffa en kompis en kväll i stan och äta middag på den lokala restaurangens terrass med den hemmavarande dottern. Och på fredag kväll styrde vi naturligtvis genast mot lande och resten av familjen.

Den här sommaren har ju inlett oerhört svagt. Regn och max plus 15 dag efter dag i juni och första veckan i juli. Så att första morgonen på lande vakna till det här kändes ju som en fantastisk och oväntad present.

Och det vackra vädret höll faktiskt i sig i några dagar. Vi hade gäster lördag-söndag och åkte ut en tur med båten när de hade åkt vidare.

Sedan, när det började regna, åkte vi på utfärd till Mathildedal - där vi hittade alpackor! -
 

 

... och Salo, där vi åt en fantastisk nepalesisk middag.  

 

Och i dag var det fint väder igen! Vi var på utfärd till en öde ö, och tre flickor och maken vågade simma i det iskalla vattnet. Och så grillade vi korv till lunch och kokade kaffe i mutterpannan. Perfekt sommarutflykt.

 

Nöjda och belåtna efter 8 timmar på sjön, middag och bastu ska vi nu avsluta kvällen med nittonåringens hembakta rågbröd. Och sedan sova, uppskattningsvis i tio timmar.

Sista jobbveckan

Sista jobbveckan innan semestern på gång för min del. I går kväll körde jag in till stan med nittonåringen (som också ska jobba), en pojkvän och hunden, medan resten stannade på lande. Nittonåringen (som har seglat med scouterna sedan midsommar) fortsatte snabbt vidare till sin pojkvän, och jag städade och tvättade och kände mig litet ensam i ett varmt och dammigt hus. Men när jag hade fått allt litet upprett - och framför allt ätit - kändes det bättre.

Ganska lyxigt, egentligen, att få vara ensam ett slag nu och då.

 

På lande fortsatte maken bygga terrass under helgen, med sina två assistenter. Eller kanske en assistent och en prins, som nådigt tog sin nya utsiksplats i bruk.

Och jag gjorde ett nytt land, inspirerad av mina senaste odlingsframgångar. I det "gamla" landet till höger växer löken, dillen och persiljan så det knakar. I det nya blir det två sorters sallad och koriander. Växterna tycks åtminstone gilla den här ständigt svala och fuktiga sommaren.

På jobbet är det inte alls vidare lugnt, fast man kunde ha föreställt sig det. Men den här veckan kan jag ju bra jobba på, och så blir det semester.

Maken inledde sin semester i dag och började med en tur till Mariehamn med de tre yngsta döttrarna. Och där verkar de ju ha det bra.