På tisdag morgon hade vi ställt väckarklockan och vaknade tidigt, för att hinna med morgonbåten till Ulvön. Det hade visst regnat litet under natten, och på morgonen var det ännu mulet och aningen kyligt. Lagom tills vi kom fram till Ulvön försvann dock molntäcket och det blev ännu en varm dag med strålande sol.
Byn var idyllisk och vacker, med båthus ombyggda till sommarstugor tätt intill varann. Tänk att ha en sådan sommarstuga - att vakna på morgonen, öppna dörren och gå ut på "verandan", som alltså är en brygga ut över havet.
Å andra sidan skulle man ju få vara ganska noga med att hålla allt snyggt och i skick (och vara ordentligt påklädd), då turisttrafiken är tät både på stugans fram- och baksida.
... grönskande ängar och trollskogar....
... och små sjöar.
Till sist kom vi till en alldeles fantastisk vik, med runda kullerstenar. De i familjen som gillar kallt vatten (d.v.s alla utom jag) simmade, vi åt litet matsäck och satt i solen och njöt.
Sedan tog vandringens något utmanade avsnitt vid. Eftersom vi alltid har en stark lust att gå en runda, och inte gå tillbaka samma väg, tänkte vi att vi inte tar stigen tillbaka utan i stället tar genvägen längs stranden. Och "genvägen" visade sig ju vara extremt svårframkomlig. Först gick vi på kullerstenarna - det gick ännu ganska bra, bara man såg till att stiga på sådana som var stadigt förankrade. Sedan fick vi börja klättra längs skrovliga klippor. När klipporna började bli farligt höga ändrade vi plan och tog oss till skogen längre upp på land. Marken där bestod också av olika storleks klippblock, övervuxna med mossa, och träd som hade fallit här och där. Mycket utmanade promenad. Men fram kom vi, till sist, och aldrig har väl pizzan, glassen och ölen smakat så gott som när vi kom tillbaka till byn.
Sedan simmade och solade vi i ett par timmar, innan vi gav oss ut på nästa promenad - upp till Lotsstugan.
Utsikten var sannerligen värd besväret.
På båten tillbaka hände nästa spännande grej. Båten gjorde ett extra stopp och skulle där ta ombord en stor container full med skräp (någon renoverade förmodligen ett hus). De puffade ombord containern med en traktor, men något gick snett och containern kilade fast sig mot båtens kant. Den lilla traktorn orkade inte dra loss den igen, och inte heller båtens lyftkran. Till sist åkte kaptenen efter en större traktor och fick loss containern. Alla ombordvarande följde intresserat med dramat.
Halvelvatiden på kvällen var vi till sist tillbaka vid stugan, efter 14 timmar utomhus och en massa motion (25 000 steg och 17 km, sa flickornas stegräknare. Och då gick det ju för det mesta brant upp eller ner). Tror inte det tog många minuter innan alla sov.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar