Förberedelser för studentfest

De tre stora flickorna är på ett scoutevenemang (inte helt ovanligt), och maken och jag har fixat inför nästa veckas fest med hjälp av våra assistenter, 9-åringen och taxen.

Vi har tvättat mattor (mycket välbehövligt) vid ett utmärkt självbetjäningsställe nära oss.

Så har vi målat ett par väggar - ett projekt som naturligtvis växte när vi väl kom igång. För målar man en en extremt smutsig och fläckig vägg (den som har varit bakom den minsta barnsängen, och alltså blivit ritad på och limmad på och fått klistermärken på sig) så den blir vit, kommer naturligtvis dess grannvägg (som från början verkade rätt snygg) att se sjabbig ut i jämförelse, och så vidare. Vi var redan en gång och köpa mera färg, få se om det blir fler.

Maken råkade ut för ett högst oväntat haveri, när han oförsiktigt klev bakåt ner från pallen (han hade målat vid taket) och steg i en IKEA-kass full av ciderburkar (som vi köpt inför studentfesten av en kompis som hade bunkrat onödigt mycket för sin vappen-fest). Han ramlade naturligtvis och fick så ont i foten så vi först befarade att den var bruten, men lyckligtvis ser det nu ut att vara bara en stukning. Och några ciderburkar gick sönder och sprutade omkring i rummet. Jaja, kanske det är en helt typisk studentförälder-olycka, som försäkringbolagen får in åtskilliga anmälningar om just vid den här tiden på året. Alkoholilla lienee osuutta tapahtuneeseen (fast inte i drucken form).

Men nog har vi också hunnit äta pizza på restaurang, köpa en vårfestdress åt minstingen och titta på ishockey. Och det får vi göra i morgon igen - hurra!
 

Härliga - och hektiska - maj!

Maj och december är ju alltid rätt fullspäckade månader. Massor av program på fritiden, och rätt fullt upp på jobbet också. Sedan sista har bland annat följande hänt:

Jag anlände (igen) till Vasa efter åtta en kväll, och gick på en fantastiskt fin kvällspromenad längs stranden. Promenaden blev längre än lång, för studentresultaten hade kommit samma dag och jag ringde och pratade med några andra stolta studentmammor, och med maken, och med något barn, medan jag promenerade. Det var en så fin kväll, en stund att spara i minnet - solen sken, det grönskade och alla var så glada och stolta över sina barn.   

Och titta vilken fin detalj på frukostbordet på hotellet! Man kan själv klippa krasse på sin smörgås. Dekorativt, trevligt och påhittigt.

På fredag kväll kom jag hem, packade snabbt om min väska och fortsatte direkt till lande med maken och minstingen (de andra hade annat helgprogram).

På lördagen satte vi båten i sjön och åkte på årets första båtutfärd. Notera speciellt blomdekorationen som nioåringen gjort, årets jungfrufärd till ära. Minstingen fick rida en timme, och så grillade vi middag, åt utomhus och avslutade med bastu. En riktigt traditionell lande-lördag med andra ord, och den har väl inte blivit en klassiker utan orsak. Så bra.

På söndagen blev det en riktigt lång båtutfärd, med picniclunch och kaffe på caféet på Hitis. Röda om nosarna kom vi sedan hem på söndag kväll.

Och den här veckan har hittills svischat förbi med jobb, normala kvällsprogram och planering av studentfest. Inget fel på det, heller. 

God kväll från Jakobstad!

Hälsningar från Jakobstad! Jag kom fram strax före 21, och blev först orolig att jag inte skulle få någon kvällsbit eftersom allt verkade stängt. Men så fick jag syn på tre bra alternativ bredvid varann: Subway, Slurps och Korvgörans.

Jag slog till med en hotdog från Korvgörans. Traditionell, med tre korvar och alla kryddor. Sedan skyndade jag mig dock till hotellet, för det duggade och blåste kallt och mina fingrar blev stelfrusna på de få minuter det tog att glufsa i sig hotdogen.

I morgon ska jag jobba här. Det blir roligt att få se verksamheten här, jag ser faktiskt fram emot det. Och sedan hem igen till kvällen.

Torsdag-fredag förra veckan tillbringade jag (också på jobb) i Aulanko. Det var intressanta och intensiva dagar, men på kvällen hann jag ett varv till bastuavdelningen på spaet.

Och på morgonen, innan frukosten, promenerade jag till utsiktstornet som låg ett par kilometer från hotellet, inne i skogen, och belönades med den här utsikten. Det verkade finnas flera bra vandringsrutter i terrängen omkring hotellet (och golf, och simställen, och en äventyrsbana i trädtopparna), så jag tror att det kunde vara ett trevligt ställe att besöka med familjen någon gång.

Mycket ovanligt för mig att ha så här mycket jobb på annan ort. Nioåringen är litet upprörd, men klarar sig fint. Resten av familjen också, naturligtvis. Och jag blir ganska uppiggad - det är roligt att se och lära sig nytt. Men däremellan har jag ju nog hunnit fira veckoslut - och morsdag - med min kära familj. Lyckligtvis. 

Blomsterprakt

Femtonåringen har blivit med krukväxt. När vi köpt den packade hon upp den, ställde den på ett fat och vattnade den. Senare på kvällen upptäckte hon att dess blad hade krullat sig.

- Mamma, har jag vattnat den för mycket? Eller behöver den mera vatten? Hur ska man veta? Tänk om jag vattnar den för mycket, och så dör den! Eller för litet. Det här är så stressigt! Är det likadant när man får sin första baby?

Och jag blev litet fnittrig, för precis så är det ju. När man är hemma den första natten, utan sjukhusets och vårdpersonalens beskydd. Har hon fått tillräckligt med mat? Eller har hon ätit alldeles för mycket, så att hennes lilla mage spricker? Hur ska man veta? Tänk om hon dör för att jag gör fel!

Jaja, både den första babyn (som nu är 21) och växten (nu två veckor) mår fortfarande prima.

I går har jag också planterat de första uteblommorna vid ingången på vår gård i stan. Man blir ju glad varje gång man ser dem, både för att de är färgglada och fina och för att de betyder att det är vår.

Förra veckan började vi för övrigt vår valborgsmässoafton vid Havis Amanda - efter en paus på kanske 25 år. Det var en riktigt trevlig upplevelse, trots att det var så fullsmockat med människor i Esplanadparken att vi inte lyckades hålla ihop alla fyra som var med. Det var så mycket folk och så trångt, och solen sken och alla var glada (såg bara ett fyllo). Senatstorget var också rätt välbefolkat, som synes. Ovanligt levnadsglatt och uppsluppet för att vara Finland - jag kan bra tänka mig att gå nästa år igen (om solen skiner).

Och de kommande veckorna är igen fyllda med ovanligt jobbprogram - torsdag-fredag ska jag vara på vetenskapsdagar, och nästa vecka är jag tre (!!!) dagar i Österbotten, både i Jakobstad och Vasa. Blir ju skoj.