Onsdagen grydde solig och varm, som en oväntad present. Vi packade ihop oss och åkte först via Nötö, kollade på den fina, lilla kyrkan och begravningsplatsen med den fantastiska utsikten, drack förmiddagskaffe på café Skolan och handlade litet mat i butiken.
Vi fortsatte sedan till vackra Nagu Berghamn, som vi mindes som en pärla från tidigare besök, och kokade lunch i hamnen. Mätta och belåtna promenerade vi sedan över ön, hela tiden beredda att se kossorna som sommarjobbar med att hålla ön fri från sly. Men ingenstans fanns de...
...förrän vi kom upp på berget. Där stod de, nästan högst upp, alla tillsammans. Kanske där var svalast och minst flugor? Men så stor nytta gjorde de nu inte där med sitt betande, där växer ju ganska litet överhuvudtaget. På kossors vis ställde de sig alla bredvid varann och glodde på oss, innan de genom någon ko-telepati kom överens om att vi verkade ofarliga och fortsatte med sitt idisslande och slöa svansviftande. Så fint, på något sätt, med en koflock högst uppe på ett berg, med milsvidd utsikt åt alla håll. Hur bra syn har månne en ko?
Sedan fortsatte vi till resans andra övernattningsställe, Brännskär. Där hade vi hyrt en stuga, som visade sig vara splitterny (klar vid midsommar), väl planerad och vackert inredd. Utsikten var det heller inget fel på.
Far och dotter tog ännu ett kvällsdopp i det kalla havet. Mor tittade på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar