Vi kom till lande ganska sent på fredag kväll, när det redan var mörkt, så vi tände bara en brasa i köksspisen, åt kvällsmål och gick och lade oss. Nästa morgon vaknade vi till detta. Årets första frostnatt, och soluppgång på lande. Så vackert!
Jag var utomhus nästan hela den dagen. Först på en lång promenad med make och hund - vi hittade en ny skogsväg, och på den en minkfälla (? någon fälla i alla fall) och en viltkamera. Så nu har någon fina bilder på oss där vi först nyfiket kollar på fällan och sedan upptäcker viltkameran och sticker våra nosar tätt intill den när vi undersöker vad den kan vara :)
Efter lunchen gick jag med mellanflickorna till vår bästa trattkantarellglänta och plockade en korg full.
På söndagen var det dags att ta upp båten. Maken och nittonåringen körde båten till upptagningsplatsen - det lär ha varit kallt och fint - , medan jag körde bilen och trailern med de två yngre flickorna.
Att köra bil med släp är nu kanske inte det jag är allra bäst på, och när vi upptäckte det här ekipaget (lyckligtvis i tillräckligt god tid) svängde jag helt frivilligt in mot vägrenen och väntade istället för att försöka slinga mig förbi. Vi gick ut och tittade, och det visade sig att de höll på att flytta en flock kor från sitt sommarbete.
Det var roligt att se - kossorna är ju snälla och vänliga, men stora, och kanske inte så fiffiga att de direkt förstår att de i god ordning ska gå ombord på ett släp. Eller så hade de bara inte lust. Den första kossan gick upp för rampen och ställde sig sedan direkt på tvären över släpet, med påföljden att det blev tvärstopp. Resten av kossorna försökta följa efter, och trängde sig närmare och närmare kossan på tvären, så ingen människa heller kom åt att puffa på den för att få den att svänga sig. Till sist kom någon på att skramla med en foderhink längst framme i släpet, och då svängde sig kossan långsamt och gick dit. Sedan gick det snabbt att få resten med på släpet.
Jaja, det är spännande på lande. När kossorna var lastade och vi kom förbi körde vi till stranden, och kom fram prcis samtidigt som båten. Och sedan gick upptagningen utan minsta bekymmer. Vad det går smooth nuförtiden, kommenterade femtonåringen, som inte har varit med på flera år.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar