Hejhej, länge sedan sist! Det har varit litet svårt att hitta bloggtid under semestern - endera har nätet varit dåligt, eller så har jag varit för upptagen med att göra och uppleva, eller också har jag varit helt förslöad. Så allt är precis som det bör vara på semestern, antar jag. Men nu så! Idag har det regnat (första gången på evigheter, så det var verkligen välkommet), och vi har tillbringat hela dagen på stugan. De första veckorna på lande gjorde vi mängder med dagsutflykter med båt. Vi brukar ta lunch, baddräkt och handduk med (och gärna en bok), och tillbringa några timmar på en öde ö. Ibland bara familjen, flera gånger den här sommaren också tillsammans med makens bror och hans fru - och det är ju jättetrevligt. Här är äldstingen med, och distansjobbar eftermiddagen från den öde ön.Pizza har vi också gjort. Det var enormt varmt, och varmare blev det ju tack vare ugnen. Men så läckert!
Och så har vi besökt Söderlångvik, tittat på husen och parken och umgåtts med lammen.
Vi hade också en stor fest på lande, och efter det gav vi oss ut på en längre båttur. De första dagarna var också sjuttonåringen med. Då blev det litet trångt att sova i båten allihopa, men det gick nog - och var så roligt att ha henne med.
Solnedgången den första kvällen, på den första öde ön, var något alldeles extra.
Första stoppet nästa dag var Björkö, där vi promenerade den fantastiska naturstigen runt insjön.
Nästa dag besökte vi Aspö, där jag aldrig hade varit förut. Otroligt vackert också där, jag tror inte det blir det sista besöket.
Sedan förde vi sjuttonåringen till bussen på Nagu, för vidare transport till sommarjobbet, och fortsatte på tremanhand. Vi besökte goda vänner i Korpoström, och fortsatte sedan till Houtskär, Iniö och så småningom Åland.
Så åkte vi över skiftet igen, i ganska friska vindar...
Åtta dagar i båten gick utmärkt. Man ser mycket och njuter av resan - och sover gott. Mathushållningen var en blandning av restaurangbesök och enkel matlagning på en gaslåga, och det fungerade hur bra som helst. Hunden är en utmärkt båtskompis, liksom minstingen, som har blivit en duktig hopp-i-land-kalle. Och - som vid vilken resa som helst - är man glad att vara tillbaka i sin rymliga stuga, där alla vardagsbestyr är lättare, när man kommer tillbaka. Också en trevlig del av resandet.
De senaste dagarna har vi tillbringat i stan, fått vårt andra coronavaccin och tvättat all tvätt. Basilikan i den hydroponiska odlingen i stan har uppenbarligen trivts i sin ensamhet.
Och en kväll, när vi körde hem från en vänfamilj, såg vi kanske tjugofem hjortar på en äng!
Nu ska jag äta kvällsmål, läsa, sova och fortsätta semestrandet. Mycket bra plan, tycker jag. Bilen fick vi för övrigt tillbaka bara ett par dagar efter skogsäventyret - skadan var lyckligtvis mycket mindre än befarat. I morgon, när de fortsättningsvis lovar hård blåst, ska vi ta den och åka på en dagsutfärd till Åbo.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar