Tack vare pandemirestriktionerna och de nya vanorna har man ju inte varit sjuk på många år (förutom just covid, då), men nu var det plötsligt dags! För mig och majoriteten av Finlands övriga befolkning, känns det som. Maken och 19-åringen har varit sjuka, och jag har känt mig aningen hängig i några dagar. I morse var jag nog på väg till kontoret som vanligt, när jag efter hundpromenaden kände att det kanske ändå är bättre att jobba hemifrån idag. Och vilken tur att jag blev hemma! Detta nysande, hostande, snorande och ständigt återkommande behov av att lägga mig ner skulle inte passa riktigt bra i ett öppet kontor. Man har glömt hur det var.
Men ja, hemma går det fint att sköta de mest akuta jobbgrejorna liggande på soffan och däremellan kolla på den fascinerande serien Pilsnerraggarna.
För övrigt har vi varit på jubileumssitz i Åbo och firat vår äldstings examen. Veckan har varit en skärpsam vardagsvecka med jobb, hobbyn, hundpromenader och ordentligt lagade middagar varje dag. Och inkommande veckoslut ska vi låta trimma hundarna, stänga Kimito-lande för säsongen och tillbringa söndagen på handbollscup. Hur bra som helst.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar