Igår hade vi den årliga kräftskivan med makens syskon med familjer hos oss. Tre av oss hade dessvärre förhinder, men däremot var två nya pojk- och flickvänner med för första gången i år, och vi var femton personer runt bordet. Nog är det fint ändå, när man kan ha så trevligt tillsammans med släkten. Oavbrutet prat och skratt i kusinändan, och oavbrutet prat och skratt i föräldraändan. I år råkade det dessutom vara en tropiskt varm kväll, och vi kunde sitta utomhus.
Jobbdagarna går fortfarande i ett huj med mycket att göra, men det känns (just nu) som om läget är under kontroll, det är lagom mycket och jag har tid och ork för annat på kvällarna. Min ambition (som jag inte tar så jätteallvarligt på) är att laga vegetariska middagar på vardagarna, och "spara" kötträtterna till veckoslutet - och jag tror det har lyckats de senaste veckorna.
En kväll var solnedgången så här fin.De här kantarellerna krävde dock att jag kom tillbaka senare, med långbyxor och rock, för att inte riva sönder mig på den skyddande granen.
Idag har varvnålen legat ganska lågt, efter jobbveckan och gårdagens kräftskiva. Vi ska väl avsluta dagen med en film, och imorgon väntar handbollscup i Riihimäki.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar