Höst på lande

 

Makn och jag åkte på tu man hand till lande med hundarna över helgen. Kvällspromenaden med hundarna gick mot solnedgången...

.... och tillbaka mot en imponerande måne (och dimma över fälten).

Lördagen inleddes med långsamt morgonmål i stugköket, och så småningom den dagliga promenaden till träsket. Hundarna hittar vägen, och träsket är deras bästa vattenhål i världen.

Det viktigaste som stod på lördagprogrammet var att ta upp båten för säsongen, men då dagen verkade bli fin bestämde vi oss för att först åka en tur. Det blev säsongens första (och sista) besök till Hitis, med lunch på Backom café. I båten blev det ganska svalt, men i solen, lutad mot caféets mörka vägg, blev det så varmt så man fick skala av lager efter lager och till sist ha det riktigt varmt och skönt i t-skjorta.

Vi promenerade till kyrkan och simstranden (och tillbaka), och åkte sedan vidare för att titta på havsbandet.

Vilket solglitter!

När vi åkte förbi en ök skrämde vi upp tre vitsvanshjortar, som snabbt slängde sig i havet och simmade över till den närliggande (större) ön. Rätt smart, ändå, att skynda sig framför båten till en större ö - och inte bara fly åt andra hållet (vilket skulle ha betytt betydligt större fjärd att simma över).

Vi tog upp båten utan bekymmer och kom hem lagom för att laga middag och elda bastu - och sova gott på den svala vinden. När vi vaknade nästa morgon såg vi till vår överraskning frost i gräset. Första frostnatten hade kommit efter en mycket varm septemberdag.  

Söndagens viktigaste uppgift var att ta loss fönstren med murkna karmar, täppa till hålen och ta fönstren till en man som ska restaurera dem. Dessutom klippte vi gräs, röjde torkade björkar, städade inomhus, förde båten till sin vinterplats, kom hem till stan, gjorde middag och gick på husbolagets styrelsemöte. Och det var den fina helgen, det.