Lande-veckoslut

Jag har inte varit på lande mitt i vintern sedan jag började ha blöjbarn - i själva verket inte sedan jag själv var barn (och då var det ett annat lande). Huset blir visserligen varmt, och vi har el, men utan vatten och toalett känns det litet ansträngande att ta hand om små barn där.

Men nu! Maken och mellandöttrarna åkte ut redan på torsdagen, värmde upp huset och städade undan de värsta mössen. Största dottern, minsta dottern, hunden och jag anslöt oss på fredag kväll. Och det var hur bra som helst. Där finns ingen TV och inget nät, och man kan ju bara laga ytterst rudimentär mat utan vatten, så vi tog det riktigt lugnt. Läste böcker, spelade sällskapsspel, gick i bastu och sov tio timmar per natt. Mycket avkopplande.

Vissa i familjen (alla utom jag, tror jag) tycker det är onödigt att hålla ordning vid tillfälliga övernattningar.

Minstingen hittade gamla Barbin.

Söndagen var fantastiskt fin. Kallt men med strålande sol.

Bio-upplevelse

Förra veckan fick vi en ledig vardagskväll, fjortonåringen och jag, och bestämde oss för att gå på bio. Hon valde Life of Pi (riktigt bra film för övrigt), och utan att desto mera fundera bokade jag platser på den närmaste, mest lämpliga biografen.  Och så visade det vara någon form av specialsal. Där fanns bara 28 platser, och alla hade en egen fåtölj - en sådan där som man kan luta bakåt så ett fotstöd stiger upp.

Vilken underbar bioupplevelse! Man fick halvligga och se på filmen, i 3D med alla bioeffekter, man måste inte dela armstöd med någon främling och man hade inte någon flåsande i nacken. Man behövde inte ens stiga upp för att någon skulle gå förbi till sin plats. I fortsättningen kommer jag att välja film enligt vad som går i den salongen.

Snabb rapport

Dagarna går fort!
- På söndagen var jag på road trip till Tammerfors tillsammans med nioåringen. Vi träffade hennes gudmor, gick på museum och åt våfflor. Mycket trevligt, och trevligt att ha mycket tid att tala enbart med nioåringen (dagens pärla: Mamma, vet du vad som är konstigt? Jag vet inte ens vad många av mina kompisar heter i andra namn. Men jag vet Johan Ludvig Runeberg.).
- På måndag fyllde andra dottern 13. Hurra hurra hurra! Vi sjöng upp henne på morgonen med fint morgonmål och paket, och firandet fortsatte på kvällen med raclette-middag med mor- och farföräldrar.
- I går kom två väninnor på middag, som 14-åringen vänligt tillredde (avokadopasta och cupcakes, allt mycket läckert)
- Jag drömmer om en resa till värmen - kanske, kanske senare i vår?
- Och på jobbet korrekturläser vi årsredovisning.

Sova tillsammans

Det blir vår

Någon dag förra veckan noterade jag att himlen inte var alldeles beckmörk när jag gick från bilen till jobbet. Och i morse märkte jag att det inte var alldeles, alldeles mörkt ens när jag gick ut genom hemdörren på morgonen - tio före sju. Ljuset återvänder, och det är så skönt.

Sjukstugan

I går kände jag mig rätt förkyld och låg på soffan hela kvällen med huvudvärk, snuva och hosta. Jag tänkte att jag ser på morgonen åt vilket håll det bär, om jag kan gå på jobb eller inte.

Tvåtiden på natten väckte treåringen mig och kom till vår säng. Jag noterade nöjt att jag kände mig bättre. Det var lugnt i tio minuter, och så kastade hon upp i vår säng.

Nu är maken (som inte heller känner sig 100 % o-illamående) hemma med magsjuka minstingen och jag halvförkyld, men bättre, på jobbet. Och funderar på det inte helt uteslutna alternativet att vara förkyld och ha magsjuka samtidigt.

Men, men. Vi hoppas och tror att förkylningen bara blir bättre nu och att magsjukan inte sprids vidare i familjen.

Otroligt men sant

Någon alldeles unikt hände i går - nioåringen fick resultatet på sitt finskaprov och hade fulla poäng! I vår genom-finlandssvenska familj har finskan alltid varit något av en utmaning, och jag tror ingen någonsin har fått fulla poäng i ett finskaprov förut - åtminstone inte storasystrarna, maken eller jag. Vi firade med glass.

Alles gut

Uggletårtan, som snälla fjortonåringen hade bakat

Nioåringens kalas med uggle-tema gick fint - kalasen har onekligen blivit lugnare de senaste åren. Ljudnivån är fortfarande hög, men inga saftglas faller, ingen behöver plåster, ingen gråter och det finns inte kladd och popcorn över hela huset efteråt. Vi njuter av lugnet tills treåringen börjar ha kalas.

Sedan sov treåringen tretton timmar i sträck (har nog aldrig hänt förut) och jag sov tio, och nu verkar alla vara friska och pigga och redo för Stockholmskryssningen :)  Hunden ska och skötas i ett hem där det finns två katter, så det blir nog ett spännande dygn för honom också.

Liten sjukling

I dag hann jag inte så långt på min arbetsdag innan de ringde från dagis - treåringen hade feber. Så nu är vi hemma. Men önskar förstås aldrig att ens barn ska bli sjukt, men eftersom hon inte är så värst ynklig och det bara verkar vara en förkylning måste jag säga att timingen kunde ha varit sämre.

Det har varit kvällsprogram varje dag den här veckan, och hushållet var litet eftersatt, så jag såg inte fram emot att stressa hem fyratiden till ett råddigt hem och ett nioårskalas som börjar kl 17. Men nu ser lillingen på Mumin, jag jobbar med halvfart hemifrån, här ser rätt snyggt ut och dagens tredje maskin tvätt är på gång. Ganska fridfullt och mysigt faktiskt.

Men i morgon har vi tänkt ta båten till Stockholm för att se på flickornas lilla kusin, så jag hoppas verkligen att febern snabbt går om.

Spökfamilj



Spökfamiljen, som Blogger av någon okänd orsak väljer att svänga på högkant.


Treåringens teckning av en spökfamilj.
- Är den klar nu, frågade jag.
- NEEEEEJ, jag måste ju rita flera syskon, sa hon med tre systrar.

Fotografen

Några bilder ur serien "Treåring fotograferar i köket"

Middagen

Jag är verkligen ingen tupplurstyp, men efter ridäventyret (och en stressig vecka och en kort natt - gårdagens party var lyckat!) lade jag mig och råkade visst sova ett par timmar... Sedan vaknade jag lagom till en fantastisk måltid:

Pulled pork. Maken hade hittat något recept på nätet och stekt en kasslerstek i ugnen hela dagen (8 timmar). Sedan var den så mör så den föll i bitar när man petade på den med en gaffel. Vi åt den med hemgjort hamburgerbröd, sås och grönsaker. Ljuvligt gott.

Värdens snabbaste, enklaste och godaste efterrätt. Frusna tranbär med varm kinuskisås.

Stora djur

I dag gjorde vi något nytt - alla damer i familjen red! Jag har ridit när jag var barn, men inte på 25 år. Konstigt nog gick det ganska bra, men det beror nog mest på den stora, snälla hästen som hade betydligt mera koll än jag.

Alla flickor fick också prova på att rida med någon som ledde hästen, och alla gillade det. Mest uppspelt var förstås den vilda treåringen, som först var litet spänd men snart kommenderade sin häst "Spring!"

London

Fjortonåringen, hennes kompis och jag tillbringade alltså ett långt veckoslut i London, och det är nu bara en så trevlig stad. Mycket att titta på, massor av nya butiker, intressanta (på sätt eller annat) stadsdelar, trevliga människor som talar så man förstår vad de säger.

Fredag förmiddag tillbringade vi i Notting Hill - vilken trevlig bekantskap. Oerhört vackra gator med pastellfärgade hus, livlig marknad och pärlan bland dem alla: Books for Cooks. En bokhandel med bara kokböcker och ett litet provkök. Vid lunchtid serverar de lunch i bokhandeln - de lagar mat från en kokbok, man får inte välja någonting (bara äta vad som bjuds) och när maten är slut är lunchserveringen slut. Vi satt vid ett trångt bord mellan bokhyllorna och åt rostad pumpasoppa, fiskpaj och kaka. Mycket gott alltsammans till det facila priset av 7 pund. Eftermiddagen tillbringades i city och på musical (Rock of Ages, 80-tal med mycket humor och mycket ljud).

Lördagen gick till shopping. Ursprungspriserna är ungefär på samma nivå som i Finland - men deras rea! Jösses vilka fynd vi gjorde.

På söndagen besökte vi Camden markets och Covent Garden, åt på pub och flög hem, med trötta fötter, tunga väskor och gott humör. På återseende!

Vilken vecka

Jestas, vilken vecka! Vi kom hem från London (mer om det i nästa inlägg) natten till söndagen, och efter det känns det som om jag inte skulle ha hunnit sätta ner min lilla rumpa i soffan en enda gång - det har varit mycket jobb, fullmäktigemöte, förberedelser för denna fullmäktigeperiod, hemmasysslor, en treåring som straffar mig för att jag varit borta osv osv.

Men nu är det fredag, jobbveckan är nästan avklarad (och mirakulöst nog känns det som om jag skulle ha hunnit med det mesta som skulle bli gjort denna vecka trots allt) och vi ska på vuxenfest i kväll!