En vår-yr fågel flög in genom vår balkongdörr tidigt i morse. Den flög in så tyst så ingen märkte det innan maken hörde att något prasslade i benjaminfikusen och upptäckte den där. Sedan fick vi två (döttrarna sov ännu) en kort morgonjomppa när vi försökte få ut den igen. Det lyckades efter att den hade flugit in i köket (och satt sig på kaffemaskinen), där vi kunde täppa till dörröppningarna och med strategiskt viftande och uppmuntrande tillrop styra den mot det öppna fönstret.
Och den vilda jakthunden låg helt stilla i soffan. Han lyfte bara på huvudet och kollade noga vad vi sysslade med. Han jagar inte inomhus, tydligen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar