Hänt sedan sist

Vi firade midsommar. Det var trevligt, roligt och avkopplande (tänk att alla barn kan simma nu och inte behöver vaktas varje sekund! Och i år ville de gå i en skild bastutur, så mammorna fick bada bastu alldeles på egen hand!). Massor av god mat, trevligt sällskap, allvarliga och skrattiga diskussioner, dopp i 11-gradigt havsvatten, ösregn hela lördagen och på allt sätt en traditionell, finländsk midsommar.

 

 Bifogat de tre bilder från midsommaren som lämpar sig för allmänheten - bland de bilder som inte publiceras finns bland annat en där mammorna diskar och samtidigt dansar Gagnam Style, som ju också utan diskborstar och lödder är en dans som lämpar sig bäst för proffs.

 

På söndagen åkte vi till mina föräldrars lande och umgicks med dem och min bror med familj. Mycket trevligt, det också. Till sist åkte jag och räddade sjuttonåringarna och hunden från vårt lande (men de verkade också nöjda och glada och inte alls utsvultna). 

Och sedan har jag jobbat, men den här veckan i rätt lugn takt, får man väl medge. Och det är ju bra ibland, det. I går efter jobbet åkte jag på en utfärd till svärfars lande, där min svägerska nu huserar. Det var en solig kväll, ovanligt nog (de kan säkert räknas på ena handens fingrar under sommaren 2017 hittills!), och härligt att sitta där och äta, prata och titta ut över havet.  

 

Titta vem som hade parkerat sig under en ränna vid kontorets ingång i går! Där låg den alldeles stilla, sträckte bara på sig litet ibland. Man ska väl inte röra djurungar, så vi lämnade den ifred. På eftermiddagen när vi gick hem låg den ännu där, men i morse var den borta. Hoppas mamman hade hittat den och inte någon räv.