Barnkalaset

Nioårskalaset gick bra, naturligtvis. Vi började med paketöppning, och sedan fick alla barn ställa sig i kön till korvkiosken. Det bjöds på korv i bröd med ketchup, senap och rostad lök, och åtgången var stor - vissa kom tillbaka tre gånger. "Det som är bra med kalas är att det alltid är så god mat", suckade en gäst nöjt.

Efter huvudrätten, och en stunds spring och dans och lek, förvandlades korvkiosken till en glasskiosk. Man fick välja mellan tre sorters glass (eller alla!), och toppa den med såser och godis.

Efter mera dans, spring och lek, och en improviserad skattjakt, var kalaset slut. Vi städade undan tillsammans med det andra föräldraparet och satte oss sedan ner på en efter-kalas-GT. "Du borde ännu ha lagat en skylt, förutom den med KORV och den med GLASS", kommenterade den andra pappan. "Där skulle det ha stått BAR."

Vi drack våra GTn och pratade, och sedan gick också kompisfamiljen hem, strax före klockan nio. Tänk en sådan gåva det är att ha en kompisfamilj att dela barnkalasordnanden, skjutsar, barnvaktsutmaningar, vardagsmiddagar, hobbyn och fester med, dessutom i kvarteret intill. Med fyra vuxna som kan turas om - eller göra saker tillsammans - går det mesta att ordna.