Veckan har igen rusat iväg utan desto mer anmärkningsvärda händelser - bra så. Fjortonåringen är på prao på dagis, i gruppen med de minsta barnen, och verkar nöjd. Barnen är små och gulliga, säger hon. Artonåringen har skrivit färdigt sina studentprov för i år och har nu vanlig skola. Störstingen är på exkursion i Europa och har det toppen. Bara nioåringen är stressad.
- Det är så mycket nu!, klagade hon en kväll. I morgon ska jag kunna berätta en vits på finska, på fredag är det matteprov och så ska jag kunna spagat om en månad!
Spagatet skulle i och för sig stressa mig också, tur att förväntningarna är av litet annat slag på jobbet.
Maken varit mycket företagsam och bokat konsertbiljetter åt oss (Per Gessle i november!) och bord på en restaurang åt oss och två vänner (nästa vecka). Jag ser fram emot båda två, roliga händelser piggar upp i höstmörkret.
I kväll åker maken, minstingen, hunden och jag till lande (två barn ska tillbringa helgen i olika scoutrelaterade skogar). Det kommer väl att vara alldeles mörkt och ruggigt när vi kommer fram, men när vi väl har tänt ljus och fått fyr i brasan slår nog inget vårt landekök i höstrusk. För övrigt fick hunden fnatt redan i morse, när jag kom ner för trappan med min handväska, minstingens skolväska, en påse med kartong och en påse med plast till återvinningen. Mängden kassar fick honom tydligen att tro att vi var på väg till lande och inte bara till jobb och skola.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar