Båda kvällarna var mycket trevliga. Mina ex-kollegor hade jag ju inte sett på länge, så vi pratade i fyra timmar om hur det stod till, hur vi mådde, vad vi hade gjort och vad vi hade tänkt på. Min familj dök också emellanåt upp i diskussionerna, de är ju en rätt relevant del av vad jag gör och hur det går. Kollegorna hade sett femtonåringen i nyheterna när hon kommenterade klimatstrejken, och jag berättade om vad annat hon håller på med och vad äldstingen och abin har på gång.
- De är nog allt annat än utslagna, kommenterade min ena ex-kollega. Finns det något motsatsord? För det är dina barn, i så fall.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar