torsdag 12 november 2020

Glädjeämnen i novembermörkret

 

Vi gör vad vi kan för att pigga upp kamos-corona-november - och ganska mycket kan vi ju göra, faktiskt, så egentligen ser jag alls ingen orsak att klaga.

Igår bjöd maken mig på middag på BasBas Kulma. Vi har hört väl om BasBas redan i flera år, men inte kommit oss för att gå dit - förrän igår, då. Och det var underbart! Så god mat, med samma jämna, utmärkta kvalitet genom alla rätter. Det är sällan man har varit så nöjd efter en restaurangmåltid. Dessutom trevlig, avslappnad stämning och vänlig betjäning. Det är ju inte jättebilligt, men om man går på tu man hand kan man kanske unna sig det ibland :) 

Och "valpen" fyllde ett år i förrgår - han har samma födelsedag som mommo - så nu får vi väl sluta använda ordet valp. Han artar sig väl, är lugn och god och glad, och fortfarande litet försiktig av sig. Han älskar gurka, och om vi lagar mat och en skär gurka och en annan kött så står han vid gurkskäraren i hopp om en smakbit. Vi är inte riktigt säkra på hur fiffig han är. Det är t.ex. fortfarande litet oklart för honom hur dörrar fungerar, och han gnäller ofta vid en dörr som står på springa för att vi ska öppna den, istället för att sticka in sin nos och öppna den själv. Ibland puttar han också fast en dörr som står på glänt, och gnäller sedan för att han inte kommer in. Å andra sidan är det mycket han har lärt sig snabbare än vår förra tax - kanske för att han hinner tänka efter ibland innan han rusar iväg. Det kan ju hända att han i själva verket är supersmart och har märkt att han får bättre service om han inte gör grejer själv.

Tjugoåringen är hemma för stunden, vilket alltid är trevligt (hon sällskapade snällt nog med minstingen igår när vi var på restaurang) och elvaåringen provade på handboll igår och ääälskade det. Ikväll ska hon och rida. Och i morgon kommer en kompisfamilj på middag. Blir skoj!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar