Vi hade bokat en natt på spahotellet i Aulanko under sportlovet, men p.g.a. pandemin och restriktionerna kunde vi inte åka då - och resan sköts fram. Nu var det dags istället, och extra bra var ju att det innebar att också 17-åringen kunde komma med. Hela hela familjen, också de bortflyttade barnen - det är ju extra roligt när alla är med. Vi inledde med frukost i stan och körde sedan mot Tavastehus. Där började vi med att besöka slottet.
Alla systrar!
Som slott betraktat var det ganska litet och faktiskt rätt mysigt. Om man nödvändigtvis måste bo i ett kallt och dragigt stenslott skulle man kanske kunna tänka sig att välja det i Tavastehus.
Konstutställningen var också trevlig att titta på, kanske allra mest det här verket, som var synnerligen väl placerat i det runda försvarstornet.
Efter en sen lunch checkade vi sedan in på hotellet, där vi hade två stora rum bredvid varandra, med fin utsikt mot sjön. I det ena rummet sov maken, tolvåringen och jag (och hunden), i det andra de tre storasystrarna. Vi bytte om med fart och gick till badavdelningen för ett par timmar.
Efter bassängplasket gav vi oss ut i parken/skogen intill, och promenerade en några kilometers omväg till utsiktstornet, som dessvärre var stängt - men utsikten från terrassen under tornet var verkligen inte heller illa.
Trevligt landskap att promenera i...
...med exempel på lämpliga lusthusbyggnader, om man råkar vara en excentrisk miljonär.
Så blev vår middag katastrofalt sen, men vi klarade det med nöd och näppe, och sov sedan gott i manglade hotellakan.
Nästa morgon åt vi hotellfrukost, badade någon timme till och avslutade med ett parti bowling på hotellets bowlingbana innan vi körde hemåt igen. Perfekt miniresa! Och så roligt att tillbringa glad, okomplicerad, obruten tid med hela familjen.
Har Besökt Aulanko 2 gånger, under Åren 1976 i form av den första Synskaderehabiliteringskursen i mitt Liv som ungefär 1-Åring, då jag lär har krupit omkring på Hotellets heltäckande Mattor och sedan, i Oktober 1997, i form av Näkövammaiset Lapset RY:s silmatera.fi Höstävenemang, inom vilket man kunde välja, att Besöka ett ställe vid namn Pilvipeili, som erbjöd olika, Stimulerande Verksamhet för alla sinnen, eller tex. bli Upphissad längs Hotellets väggar utomhus, förståss fast i säle, med hjälm på huvudet osv och bastu och -simmning, i den iskalla simmbassängen, då Hotellet, inte ännu på den Tiden, fungerade i sin nuvarande form som Spa, utan som ett typiskt 70-talshotell och då man viste, att självaste Polismördaren Sten Christensen, hade tagit sig till Tavastehus, spekulerade man ju på, hur det skulle bli, om han Uppenbarade sig till Hotellet och Barpersonalen, berättade sedan efter Bastun, att han redan är Fast, vilket han blivit i ett annat Hotell, några kilometer därifrån och de berättade, att om Han, skulle har kommit till detta Hotell, hade de först, Betet sig mot Honom, som till vilken Kund somhäldst och så fort, Han skulle har Installerat sig i något Hotellrumm, skulle de har ringt Polisen och Meddela, att Han finns här, för att Avhämtas. Även Nattklubben, var på Hyggligt Humör, då de även, let under 18-Åringar, njuta av Discot till klockan 01.00 och en halv Timme före, anmälde de i högtalaren, att alla under 18-Åringar, bör Avlägsna sig senast klockan 01.00, men inte var det sedan, så trevligt heller för över 18-Åringar, att Fortsätta där efter 01, för Folk, började håppa omkring på borden, då de var Påverkade och inte nu så Problematiskt, men ändå litet Besvärligt, var det med en Jehovasvittnesgrupp från Sveriget, som förståss, komm på några av oss, som även, talar svenska och man måste många gånger, be dem visa oss till Morgonmålsbordet, förän det gick hem, för de hade ändast tänkt sjunga sin sång om olika sinnens funktioner. Men kanske, man någon Gång, tar sig en Titt på Aulanko, som Dagens Spa och Grattis till Er Kommande, Nya Hund!
SvaraRadera