Tänk att det tog oss så länge - kanske tre veckor? - av strålande väder innan det gick upp för oss att vi kan laga mat och äta ute också i stan, också på vardagarna efter jobbet. Men nu har vi gjort det, varje dag den här veckan.
I går hade maken skrutit om mig på jobbet, på grund av att jag ringde och frågade när jag skulle tända grillen så han kan grilla råkorvarna direkt när han kommer hem. Sedan fick jag dock minuspoäng för att jag bytte ut korvarna mot kycklingspett, när jag märkte att kycklingen i vår kyl hade nått bäst före-datum. Han hade ju hunnit ställa in sig på god korv. Men till all lycka blev kyckling-lök-svamp-spetten också mycket, mycket goda. Och korvarna grillas garanterat en annan dag.
På jobbet äter vi också ute varje dag. Personalmatsalen hade, trevligt nog, ställt ut några bord på innergården för några veckor sedan. De hade ställt dem i skuggan, men det tog kanske en dag innan det första bordet flyttades till en solig plats. Andra dagen flyttade vi ett bord till, och nu står de allihop i solen. Och det är så skönt att sitta i solen på lunchpausen! Det blir en riktig paus från jobbet, man minns knappt att man är där. Dessutom är det ju alltid samma gäng som sitter ute och äter, och eftersom det är litet ont om sittplatser måste man samsas och diskutera (en standard som utvecklats av sig själv är att man flyttar till muren när man dricker sitt kaffe), och det leder ju till att man blir bekant med kolleger från andra enheter.Varsågoda, HR-människor, här är ett bra tips om hur man förebygger silon.
Detta veckoslut åker vi inte till lande, då alla vårfester och dimissioner är i morgon. Vi skulle komma iväg först i morgon kväll, och då blir det nog mera avkopplande att stanna i stan. Och i kväll blir det spännande program! Alla familjens damer (tjugoåringen kommer också) ska tvätta bilarna medan maken lagar fredagsmiddag. Blir ju skoj.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar