Nioåringen ringer mig varje dag när skolan har slutat. Det är bra, för då vet jag vart hon går (åtminstone var hon börjar sin eftermiddag) och kan påminna henne om att lägga på ljudet på sin telefon (så hon hör den när hon har glömt tiden och inte är hemma när hon borde, vilket har varit fallet cirka 4 dagar i veckan hittills). I dag var samtalet kort:
"Mamma, K och jag går hem till oss. Och mamma, klockan är fyra minuter över två och vi slutade just. Så tydligen slutar vi klockan två... sådana här dagar."
Så tydligen slutar de klockan två på torsdagar, ja.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar