Vi gick för att titta på Rubjerg Knude fyr. Den byggdes 1899, dessvärre på sanddyner i rörelse, och erosionen gjorde att den var på väg att störta i havet. Därför flyttades den år 2019 70 meter längre in emot land. Promenadvägen till fyren var trevlig, över bulliga sanddyner (fast vindpustarna blåste sanden in i munnen och ögonen).
Inuti fyren fick man klättra upp för järntrappor, med galleraktiga trappsteg. Ganska spännande när man såg igenom trappstegen - i synnerhet som det fanns litet lösa partier här och där. Men upp kom vi lyckligt och väl, och kunde beundra utsikten i blåsten.
Nästa dag var vädret strålande, och vi åkte till en ny strand för att se det fantastiska havet - men det blåste för kallt för att locka till simturer.
Istället åkte vi för att titta på en bunker. Den var nu inte särskilt imponerande, men det var däremot promenaden bakom den mot stranden. Tänk att bo så här, nära havet men inbäddad bland skyddande sanddyner.
Och ha sådana här promenadstigar. Hundarna gillade dem också, kanske det finns mycket sorkar i sanden.
Fint, fint!
Den sista hela dagen i Danmark var midsommarafton. Vi började med ett besök i den närliggande byn, Lökken, för vi hade bokat tid till veterinären för att våra hundar skulle få den obligatoriska kuren mot echinococcus. "Ormkur", sa den danska veterinären.
Men sedan åkte vi allihopa till Skagen. Det var en bit att köra, men absolut värt det. Trevlig, livlig stad och fantastisk promenad ut på Grenen.
Vi var tillbaka vid stugan 19-tiden och började tillreda midsommarmiddagen. Så åt vi länge, länge, tills tonåringarna blev något otåliga och fick lov att gå ner till stranden tillsammans.
När vi vuxna sent omsider kom till stranden hade solen redan gått ner - men ljust och vackert var det ju ändå. Vi tog ännu ett par öl på den lokala puben innan vi gick hem igen.
Nästa morgon fick vi städa, packa bilarna och ge oss iväg mot färjan till Göteborg. På vägen stannade vi vid en strand med Sprittestationer, som jag inte helt förstod vad det var innan jag såg dem.
På färjan hem satt vi på däck hela tiden. Med hundarna med är det den bästa platsen (om man som våra hundar blir aningen orolig av att sitta tätt intill andra hundar i husdjursavdelningen i caféet), och i det här vädret är det ju nog den bästa platsen för människor också.
Vi övernattade i Kinna och åkte sedan genom Sverige på söndagen. Så trevligt att i lugn och ro åka genom landet, se på landskapen, äta lunch och fika på de mysiga svenska restaurangerna.
Och nu är vi hemma igen! Hundarna är nöjda, äntligen bekanta soffor och matskålar. Det gick nog väldigt bra att ha dem med också, men jag tror att de själva är lika nöjda om de kan stanna hemma med en bekant hundvakt. Få se hur vi gör nästa gång.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar