Höstigt

På helgen satte vi landet i vinterskick. Tog upp båten, tömde frysen och kylen, tog torrvarorna ur kökskåpen och tömde vattentunnorna och ställde dem upp och ner.

September har ju varit fantastisk i år, nästan en sommarmånad. Men det hjälps inte, nu börjar kvällarna och morgnarna bli mörka, förkylningarna härjar både i skolorna och på jobben, hösten känns lång och man borde hitta på något roligt men är liksom litet håglös.

Som femåringen sammanfattade det i bilen på väg hem från dagis igår, appropå ingenting:

- Alltså jag älskar naturen. Men jag tycker liksom inte om att den vissnar.