På lördagen var det vackert väder, och vi gick naturstigen på Örös norra del - en slinga på drygt fem kilometer med vacker natur som främsta dragplåster.
Mycket fint med varierande natur - betydligt grönare och frodigare än på de flesta andra utskärsöar som vi har besökt, med mycket lövträd. Och havet och horisonten överallt.
På flera ställen fanns vackra, delvis förfallna, trävillor som befälen hade bott i. Och överallt, mitt i den fantastiska naturen, fanns det insprägda bunkrar. Mörka, utan fönster (naturligtvis) och fulla av våningssängar i metall. Vilken mardröm det skulle vara att stänga kassaskåpsdörren till en av dem och bo där.
I en bunker hittade vi dessutom en groda, som gjorde att tre flickor tog en lång omväg i stället för upp för trappan där den stackaren satt (maken och jag hade glatt klivit över den utan att se den, och när den fjärde flickan - som upptäckte den - passerade den så RÖRDE DEN PÅ SIG. Och då vägrade resten att gå förbi)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar