Ny favorittid på dygnet

Med små barn var det ju kvällen som var ens "egna" tid - så länge man nu orkade vara vaken efter att de små guldgrynen somnat. Nu är det morgnarna som är lugna. Efter fyra år av tidiga uppstigningar varje vardagsmorgon (eller så är det ett ålderssymtom) har min dygnsrytm ändrats så att jag helst lägger mig, och därmed vaknar, relativt tidigt.

Numera är lediga morgnar (obs nyckelordet lediga) nästan min favorittid på dygnet. Man stiger upp i det tysta huset, går efter tidningen med hunden, sätter sig vid matbordet och äter frukost lääänge, lääänge. Utan brådska, med flera smörgåsar, gott kaffe och kanske ett kex eller en bulle. Så småningom dyker sömniga, varma, rufsiga barn upp, och ingen har bråttom någonstans. I morse kom sexåringen först, satte sig i min famn, kramades hårt och sa belåtet "Mamma, jag älskar dig fortfarande!". 

Barbiefesten

Festen pågår (notera danspositionen). Serveringspersonalen har just slutfört sitt arbete och hör nu från övre våningen hur de välskolade sexåringarna sjunger "Helan går" innan de skålar.

Julen så här långt

Lyckligtvis blev jag frisk fort sedan, lagom till julen. 

 

Sexåringen och jag inledde julaftonen på ett nytt sätt, som har all potential att utvecklas till tradition: Vi var på ett närliggande stall och tittade på deras julkadrilj på förmiddagen. Fint och stämningsfullt (fast sexåringen i något skede undrade när de skulle börja "göra vilda konster").

 

Notera det fasta greppet om morötterna, som vi hade tagit med hemifrån.

 

Morötterna gavs sedan till hästarna - en upplevelse som gjorde stort intryck.

På julafton kom farföräldrarna till oss, och det var lugnt och trevligt. Man läser mycket om folk som har skippat julklapparna helt, eller har en julklappsring med en klapp per person, men jag gillar julklappar (främst åt barnen, förstås) och tycker att vi har hittat en fungerande balans. Julklapparna var många, men ingen särskilt dyr (förutom mor- och farföräldrarnas generösa bidrag till de stora flickornas reskassor - alla ska på resa i början av året), och mycket var sådant som ändå behövs.

 

På juldagen kom makens syskon med familjer och hans farbror till oss på middag, och då var vi 16 runt bordet. På menyn stod bl.a. sushi...

 

...och lamm. Underbart. 

Annandagen var en slappardag av stora mått (soffa, film, böcker, godis och rester från de tidigare dagarna till middag), och på söndagen var vi hos mina föräldrar tillsammans med min bror med familj. Mycket trevlig julhelg, allt som allt.

Nu firar sexåringen och jag ännu några lediga dagar, medan maken jobbar och stora flickorna är på scoutläger. I dag har vi varit och skrinna i det fantastiska vädret (soligt men kallt!) - eller sexåringen skrann och jag såg på. Nu förbereder hon och hennes kompis uppenbarligen en Barbie-fest. Alla Barbien kläs upp och flickorna klär på sig klänningar, och i nästa skede förväntas jag visst komma in med serveringen (jag vägrade klä upp mig i klänning och sa att jag kan vara serveringspersonal, men nu måste jag tydligen i så fall ha förkläde???).

Förlängt jullov

 

Mitt redan så långa jullov blev ännu litet förlängt. I går kväll började jag känna mig litet sjuk, och i natt - när jag var yr fast jag låg ner i sängen - blev det uppenbart att jag faktiskt var det. Så nu tillbringar jag dagen under täcket på soffan, till hundens stora glädje. Han snarkade högt där han låg på min mage i morse. Det verkar sannolikt att jag stannar hemma i morgon också, och därmed inte går tillbaka till jobbet förrän efter trettondagen.

Men en sak gör mig riktigt glad. Jag skrev ett mail till mina kollegor i morse, med de viktiga grejor som jag borde ha gjort i dag och i morgon. Och fast jag vet att alla minsann har fullt upp ändå, så får jag bara glada svar. Vila du, vi fixar det nog. Det känns fint att jobba i ett sådant team. Och litet tror jag nog också att det beror på att som man ropar i skogen får man svar. Jag brukar anstränga mig för att hjälpa mina arbetskamrater när det behövs, och jag tror att de nu gärna i sin tur hjälper mig. En god cirkel.

Julsysslor

I dag har vi julpysslat. Alla har varit hemma hela dagen och vi har tagit fram största delen av julpyntet, bakat jultårtor (med hallonmarmelad) och satt ihop en julby. I år består den av ett stort chokladhus och några mindre pepparkakshus, mycket elegant. Marken måste kanske ännu fixas till med litet "snö".

Och så har jag beställt en julgran, mer eller mindre på måfå. Den är inhemsk och man får beställa enligt höjd, men för övrigt vet man ingenting - och den levereras hit på tisdag. Vi får se vad det blir. Bra blir det säkert, i vilket fall som helst - är den ful får man väl bara vräka på med så mycket pynt så granen knappt syns där emellan.

Bra helg so far

Vad bra det blev! På fredag kväll brukar man ju vara rätt trött, så också i går, men vi var bjudna på glöggfest så vi tog barnen med och åkte dit. Sedan fortsatte kvällen något oplanerat hemma hos makens bror. Vi träffar dem alltför sällan nuförtiden, alla har så fullt upp, men i går blev vi sittande i sofforna och bara pratade - och det var så trevligt. Något tag efter tio gjorde jag ett halvhjärtat försök att åka hem, men ingen lyssnade så värst och nästa gång jag tittade på klockan var den över tolv och sexåringen hade somnat på mattan i sin kusins rum.

Och i dag vaknade vi sent och långsamt. Maken och tolvåringen åkte först iväg och julhandlade, och kom hem några timmar senare nöjda och belåtna - de hade fått mycket uträttat. Sedan for jag, och trots att köpcentret var fullsmockat hade också jag flyt. Jag fick nästan allt fixat, bara några klappar saknas men också dem har jag en plan för.

Nu är maken i stan på julmiddag med sina kompisar och sjuttonåringen på fest. De tre minsta flickorna och jag har ätit och sett på lördagsfilm (av min favorittyp, hjälte räddar världen från katastrof - denna gång utomjordingar), och i kväll ska jag ovanligt nog ännu agera taxi och köra efter maken och sjuttonåringen och hennes kompis. Vi bor så väl beläget att det inte brukar behövas, men i dag tänkte jag vara snäll.

Konstigt, att ibland känns veckosluten hektiska och som om det inte blir till någonting - man bara jagar runt, irriterar sig på hemmarådd och varandra och får varken något uträttat eller vilat. Och så finns det andra, som detta - fullt av trevliga upplevelser, man har fått mycket gjort, alla är sams och glada och man känner sig dessutom lugn och utvilad. Och så är det ännu söndagen kvar!

Hänt sedan sist

- Jag kom hem från Stockholm, nöjd och glad och trött, sent på fredag kväll
- Lördagen gick åt till att tvätta och handla mat och sådant
- På söndagen fyllde den forna elvaåringen tolv, hurra!
- Vi firade med kalas med mor- och farföräldrar
- Och fortsatte sedan till den fina och stämningsfulla Luciakröningen i vår lilla stad, för femtonåringen är stadens Lucia i år!
- På måndagen såg jag Lucia igen under fullmäktigemötet, som sedan övergick i julmiddag
- I går kväll var vi på lågstadiets julfest
- Där den nyblivna tolvåringen hade en stor roll i skådespelet, som hon skötte med glans
- Och jag vann ett presentkort på 45 minuter massage i lotteriet
- Femtonåringen är på Luciauppträdanden varje kväll, och sjuttonåringen på sina egna glögg- och jul- och möteskvällar
- Men om jag nu inte har glömt något, så var gårdagens julfest årets sista för mig (jobbteamets julfest sköt vi upp till februari, och nu blir det istället jullunch nästa vecka - nästan bättre så, tycker också jag)
- Takten har onekligen varit aningen hektisk, men nu tror jag man kan börja varva ner
- Och man vågar knappt säga det, men det känns som om läget börjar vara under kontroll på jobbet också
- Skolbarnens jullov börjar på fredag, och mitt på onsdag nästa vecka
- och jag ska kanske börja jullovet med att utnyttja min lotterivinst?

Hej från Stockholm!

 

Hälsningar från mitt stora, fräscha, tysta, välstädade och lyxiga (och opersonliga, men det har jag inget problem med) hotellrum i Stockholm.

Jag är här på kurs, tre dagar på Bergh's School of Communications, och det är så bra! Det är länge sedan (eller i själva verket har det kanske aldrig hänt?) jag har suttit koncentrerad hela dagen, nästan litet framåtlutad för att inte missa ett enda ord av föreläsningen - och dessutom kastar läraren hela tiden ut frågor, till vem som helst i rummet, så det gäller att vara beredd. Full fokusering, ingen dator, ingen koll av e-post, knappt ens koll av telefonmeddelanden under dagen. Så mycket nytt - eller egentligen saker som man instinktivt vetat eller anat, men nu får ord för och system på. Perfekt för mig som har lärt mig jobbet genom att göra det, utan teori i bakgrunden.

I går kom jag tillbaka till hotellrummet klockan nio, i dag klockan åtta. Och sedan har man läxor! Men nu är läxan inlämnad och dagens jobbmail kollade. Jag har duschat och sitter med en kall öl och slösurfar och tittar på Nobelfesten. Inte illa, inte illa alls.

Självständighetsdag

 

Vilken avkopplande söndag det har varit! Vi sov en rätt lång natt, så jag vaknade utvilad, och åt sedan söndagsfrukost i lugn och ro. Dagens enda program var scoutjulfesten, och sedan tog jag en lång promenad i stormen med en väninna, men för övrigt har jag bara pysslat inne. Självständighetsdagen till ära åt vi rostbiff och röda bär med tjinuskisås till middag.

 

Och sedan tittade vi på balen (alla) och stickade (bara jag). 

 - Jag säger bara en sak: Det här är en jättetråkig film,  sa sexåringen när handskakningen gick in på sin andra timme.

Hejhej

Hänt sedan sis (bland annat):

 

Jag har haft födelsedag. Vi hade gäster kvällen innan, så födelsedagen firades lugnt och avslappnat med bara familjen (hela familjen tillsammans hela dagen, vilket nuförtiden är ganska ovanligt, men trevligt). Jag fick fina presenter på morgonen - bland annat kaffemuggen som togs i bruk på jobbet - och så bjöd maken oss alla på lunch på vår favoritrestaurang Mamma Rosa.  

 

Så missade tomtarna litet - men det får man väl ha överseende med då det är ganska hektiska tider nu. På kvällen den 30.11 undrade maken var vår stora kalender var - den där barnen i tur och ordning får en liten present på morgonen. Oh crap sa tomten, är det december redan i morgon? Men en dag försenat hade tomtarna skärpt sig och nu är allt i sin ordning.  

 

Och i går kväll var jag på mitt livs första restauranginvigning. En kompis är en i gänget som har öppnat en pizzarestaurang, och där var vi och åt fantastiskt god pizza i går. Sedan kom vi hem, dunsade ner i sofforna och såg på svenska Idols-finalen. Perfekt fredagsmys.

Nyss hade vi elvaåringens (tolv om en vecka) gudmor här på bruch, och stax ska vi på födelsedagskalas. Hejhej!