Händelserikare än man trodde

Det oplanerade veckoslutet blev sist och slutligen mer innehållsrikt än man hade trott - och det var ju toppen.

På lördag förmiddag frågade jag en kompis om hon hade tid för en hundpromenad. Vi promenerar ju båda med våra hundar varje dag, men ändå är det förvånansvärt svårt att få ihop träffar - båda har ju massor av andra tidtabeller att ta hänsyn till varje dag. Men den här gången svarade hon genast "Jo! Om en timme?", och så promenerade vi länge i vårsolen och pratade. Extra bonus: Våra annars rätt bångstyriga hundar - min gamla, häftiga, lilla hanne och hennes unga, vimsiga, stor hanne - trivs bra tillsammans och betedde sig av något orsak helt exemplariskt. Tysta och lugna gick de snällt bredvid varandra. Dessutom är de tydligen så respektingivade där de går tillsammans att alla andra hundar möter dem med stor försiktighet, så promenaden var oväntat lugn.

Så sa min kompis att hon hade ett par biljetter extra till Sommarboken på Lilla Teatern samma kväll. Jag ska kolla, sa jag, jag går gärna men undrar om någon annan är intresserad. Maken hade väl knappt vaknat efter sin firmafest i Nådendal ännu, och tonåringarna var på sina håll. Jag satte en fråga i familjechatten och till min överraskning ville alla gärna gå. Det fanns extra biljetter, så vi köpte två till och lämnade minstingen hos hennes bästis. Och så gick vi på teater på lördag kväll, högst överraskande, men överraskningsprogram är ju de bästa. Och tänk hur bra det råkade, det var ju den enda lördagen i mars då vi inte hade inbokat program.

Igår var det sedan dags för min födelsedagspresent - att flyta i en saltvattentank. Helt som väntat var det oerhört avkopplande. Vattnet var jättesalt (man skulle akta sig för att få det i ansiktet), så man flöt som en kork - det var svårt att trycka ner en arm eller ben mot bottnet. Vattnet och luften höll kropptemperatur, man hade öronproppar och kunde släcka lampan, så tanken var att omgivningen skulle vara helt utan stimuli. Första tio minuterna spelade svag musik, och sedan tystnade den. En timme är nog väldigt lång tid, tänkte jag i något skede, men så flöt man igen bort i någon dvala, så jag blev riktigt överraskad när musiken började spela igen och tiden var slut. Somnade gjorde jag inte, men kopplade nog av totalt. Trevlig upplevelse, jag kunde bra göra det igen.

Så åt vi pulled pork till söndagsmiddag (såååå gott) och snipp-snapp-snut, så var helgen slut.