Höst på lande

 

Det var tydligen minusgrader i natt, och så här vackert var det på landegården när solen steg vid niotiden. Vi kom hit ut med minstingen och hennes kompis igår kväll (beckmörkt redan vid sjutiden) och sov gott på den kyliga och mörka vinden. 

Morgonpromenaden - där vi för övrigt stötte på ett jaktlag, som tyckte att taxen kanske kunde ansluta sig till dem - gick inte heller av för hackor.

Idag anslöt de två äldsta döttrarna och en pojkvän, så nu är här fullt med folk. Vi roar oss som man brukar på lande på hösten - med mycket mat, promenader, svampplockning, sällskapsspel, simning i den närliggande simhallen och kanske bastu ikväll. Mycket avkopplande.

Veckan gick i ett huj med intensiva arbetsdagar. På torsdagen hade vi bjudit ett par kompisar på "vardagsmiddag", men eftersom både de och vi är mycket matintresserade blev det inte så värst vardagligt ändå. Vi åt romsmörgåsar, ärtpestopasta, ost och äppelmarängpaj. Så väldigt trevligt att träffa andra människor och äta gott. Man måste kanske börja göra på det här sättet nu, när coronapandemin visar alla tecken på att bli långvarig - att man bjuder bara ett par gäster per gång. Det är ju roligt, det också, och så hinner man prata med alla under kvällen.  

Andra dagen i Mariehamn besökte vi för övrigt Sjöfartsmuseet, och det var också en trevlig upplevelse - det hade förnyats en del på de kanske 15 år som gått sedan vi sist var där.  

Och så tog vi eftermiddagsbåten tillbaka till Åbo.