Landesysslor

 

När vi kom till lande förra fredagen, efter att ha varit på annat håll veckoslutet innan, hade gräset vuxit minst 20 cm. Den gamla och trogna gräsklipparen hostade och spottade litet emellanåt, men så småningom kunde man röra sig barfota på gården igen.

Lördagen var fin, och vi åkte på båtutfärd genast på morgonen. Vårt mål var Biskopsö, där vi tagit i land många gånger vid olika tillfällen men aldrig gått vandringsstigen - så nu var det dags. På rutten finns ett utsiktstorn...

... och vid dess fot en fantastiskt bänk. Plats för hela släkten att sitta, eller för tre att ta en tupplur.

Kanske vandringsstigens vackraste vy just nu - kärret.

Myggorna gillade tyvärr också miljön vid vandringsstigen - men man får väl ta sommarens små förtretligheter med glatt humör, när det mesta är så fint.

Så åkte vi vidare till en öde ö, och lagade lunch (korv värmd i Trangian, korvbröd, ketchup och rostad lök - perfekt snabblunch). Båten betedde sig bra, vädret likaså. Men när största systern lade sig på klippan och vilade en stund på maten hörde hon plötsligt ett svagt ljud vid sitt öra - och när hon öppnade ögonen var det en baby-huggorm! Hon flög upp och allt gick bra, men ormen verkade nog ganska vimsig. Den for inte alls tillbaka in i busken när vi började ropa och röra på oss, utan fortsatte glatt sitt ostrukturerade slingrande hit och dit (med en myra som liftade på ryggen, dessutom), tills den försvann mot vattenbrynet. Jag som alltid tänkt att ormar nog gör sitt bästa för att undvika människor, men inte den här, inte.

Till middagen bakade systrarna sedan en knäckig rabarberpaj, som blev utsökt. Innan dess åt vi nog sallad med halloumi, också.  

På söndagen körde vi största systern till Åbo, där hon klev på scouternas segelbåt för sista delen i en utbildning. Så åkte vi tillbaka till lande, för varken maken eller jag hade live-möten på måndag, så vi kunde lika gärna jobba där. Och att grilla söndagsmiddag på lande i försommarsol är ju inte fel.

Också hundarna var oväntat lugna och kunde vara lösa hela tiden. Mycket skönt, både för dem och för oss, jag hoppas att det fortsätter så (men det får man ju se).  

Så har vi jobbat hela veckan, och igår avslutade jag dagen med att ha sommarfest med arbetskompisarna från mitt team på vår gård. Alla kunde naturligtvis inte komma, men vi var ändå 10 personer som stekte pizza och satt och pratade vid bordet hela kvällen. Så trevligt att ha kollegor som man gärna umgås med också på fritiden.

Och nu inleds en veckas semester! Tidigt imorgon tar vi planet till Frankrike tillsammans med en kompisfamilj. Vi ska hyra båt och åka på Canal du Midi. Maken har drömt om det i många år, och nu ska det bli av. Blir spännande! 

Några dagar i Stockholm

 

Att kombinera jobbdagar med ett besök i Stockholm gick hur fint som helst. På bilden syns måndagens morgonkontor, den tomma puben på Silja Serenades promenad, där det fanns nätuppkoppling (i hytten fungerade det inte), och sedan kunde jag ju jobba i min brors hem. Mellan varven och på kvällarna umgicks vi med min brors familj och min moster (och mamma gjorde det naturligtvis också på dagarna). Dessutom hann jag promenera litet i vackra sommar-Stockholm och till och med gå en kort sväng i butiker. Så trevligt! 

På vägen hem var det ingen rusning på båten direkt - vi var så gott som ensamma både i terminalen och i gången till båten. Väl ombord märkte vi att det nog fanns några andra passagerare också, men turen Stockholm-Helsingfors en onsdag är kanske ganska lugn. Eller så råkade det bara sig så.

Vi hade fönsterhytt, som jag av någon anledning sällan brukar boka (eller ja, anledningen är väl att de oftast är dyrare än hytter med fönster mot promenaden, som är lika bra) - och såhär en natt i juni var det ganska härligt.

Hundarna hade uppenbart längtat medan jag var borta. Nära, nära i soffan.

Sommarlov

 

Så långt och intensivt och roligt veckoslut bakom. Lördagen var vigd till skolavslutningar och studentfester, och eftersom vi ändå alltså var i stan på fredag kväll bjöd vi vänner på middag. Och det blev faktiskt, överraskande nog, så fint att vi kunde grilla och äta ute (fast det blev kallt genast när solen sjönk bakom grannhuset).

Lördagen började redan 8:10 med vårfest i minstingens skola. Hon gick ut sexan, och nu var det alltså den sista vårfesten för oss som föräldrar i lågstadiet. Kanske så dags efter 16 år, men ändå! Fint var det, som vanligt, att se festklädda och festyra barn sjunga med glädje och kraft. 

Efter lunch började studentfesterna, och 23-tiden kom vi hem igen efter fyra av dem. Studentfesterna hör till mina favoriter, så fina och glada och hoppfulla. Nu var det dessutom extra roligt, när "riktiga" fester arrangerades igen och man träffade så många man inte hade sett på länge.  

På söndagen lämnade vi de festtrötta barnen sovande i sina sängar och åkte på tu man hand med maken för en premiärtur med nya båten. Vi bytte ut den förra, större, den som man kunde sova i, tillbaka till en mindre, öppen. Jag gillade den förra båten mycket, faktiskt ännu mer än jag trodde på förhand, men efter två trevliga säsonger kom vi till att en mindre, smidigare, som man kan köra "var som helst" och ta med på trailer ändå passar bättre för våra behov. Vi åker trots allt oftare på kaffeutfärder till öde öar än på längre turer med övernattningar. Och så är det ju inte helt fel att minska på både bränsle- och skötselkostnaderna, heller.

Nya båten verkade prima. Den gick nätt (och ganska tyst), och var enkel att både lägga i och ta upp. Blir toppen!

Och för övrigt är jag nu på väg till Stockholm tillsammans med min mor. Vi ska hälsa på min bror och andra släktingar och vänner i några dagar, och jag kan ju jobba lika bra i min brors hem. Blir roligt att se dem alla.    

Ett dygn på andra lande

 

Vi var i Salzburg med hela familjen under den långa Kirsti Himmelsfärdshelgen, men den resan får jag återkomma till i ett senare inlägg. På söndagen kom vi hem, och efter att ha hälsat på de överlyckliga hundarna (som nog haft det bra med hundvakterna), ätit och duschat åkte maken och jag vidare till lande. En luftvärmepump skulle installeras nästa dag och elektrikern skulle komma redan 7:30. Döttrarna som hade skola nästa dag lämnades kvar i stan - och så tittade vi på den superspännande finalmatchen i ishockey-VM på olika håll.

Nästa dag distansjobbade vi medan elektrikern arbetade med sitt, och när vädret klarnade upp senare under dagen kunde man hålla fantastiska pauser med t.ex. mattvätt. Otroligt vad grönt det har blivit på några dagar.

Sent på eftermiddagen var luftvärmepumpen på plats. Inte är den ju vacker, men nog går det att leva med den där. I synnerhet då man på plussidan får bättre luftväxling, mindre elräkning, värme på vintern och kyla på sommaren.

Äntligen känns det litet som sommar

 

På veckoslutet åkte vi en sväng till lande med minstingen och maken (och hundarna, såklart). Vi kom iväg först på lördag kväll eftersom 12-åringen deltog i Stafettkarnevalen, men det blir så många veckoslut med annat program nu i maj och juni så vi ville åka också om det blev ett kort besök. Och fint var det ju!

Jag gjorde i ordning kökslanden och planterade de frön - gräslök, persilja och mynta - som fanns i närbutiken (planeringen hade inte varit av världsklass, få man väl erkänna). Mynta kan ju sprida sig och ta över hela landet, om det vill sig, så jag gjorde en liten egen avdelning för det. Nästa gång vi kommer till lande, om tre veckor, ska jag så resten. Vi får se vad det blir i år, men åtminstone vill jag ha grönkål. Det är så gott och i fjol gav tre plantor massor av skörd. Ruccola, kanske, och eventuellt zucchini.  

Maken friserade björken, som växer alldeles intill vår terrass. Vi är mycket förtjusta i den och den ger härlig skugga vid matbordet när det är soligt och varmt, men den växer ju egentligen för nära och måste klippas regelbundet för att inte bli för stor.  

Sedan grillade vi maten, åt utomhus, klippte gräset, gick en långpromenad medan bastun blev varm och badade bastu som avslutning på dagen, innan vi körde tillbaka till stan. Mycket avkopplande, i härligt försommarväder.

Champagne och Paris

 

Mommo fick en resa till (nästan) valfritt mål av mig i födelsedagspresent när hon fyllde jämnt på hösten. Hon valde Frankrike, och som sällskap fick vi också med oss hennes väninna (min gudmor) och 18-åringen. Vi var alltså fyra damer som gav oss iväg med morgonflyget mot Paris på torsdagen. Första målet, efter att planet landat och vi fått vår hyrbil, var Chartres. Där åt vi en sen och mycket god lunch på en uteservering innan vi besökte katedralen.

Den var enormt stor och väldigt utsmyckad, ljus och imponerande med alla sina mosaikfönster. Tänk att man kunde bygga så, och tänk att den fortfarande är så välbevarad. 

Också för övrigt var Chartres en vacker och sympatisk stad.

Sent på eftermiddagen startade vi från Chartres mot vårt hotell i Champagne - en champagnegård i närheten av Epernay. Det visade sig vara ett trevligt ställe (fast artonåringen och jag, inte helt oväntat, fick dela dubbelsäng och dubbeltäcke), dessutom med mycket riklig och god frukost. Nästa morgon vaknade vi till en strålande vacker dag.

Artonåringen och jag tog en kort promenad före frukost, och behövde inte gå långt innan vi var ute på vinfälten. Så vackert!

Fredagen var resans champagnedag. Vi körde till grannstaden Reims, där vi hade bokat en rundtur på Taittinger på förmiddagen.

Vi fick besöka kalkstensgångarna under huset, där champagnen låg och mognade. Första "våningen" var på 12 meters djup, med en jämn temperatur på tolv grader året om, och nästa "våning" låg på 20 meters djup, med en temperatur på tio grader. 

Överallt låg champagneflaskor. En del radade på varandra i rummen med tjocka kalkstensväggar...

...och andra, som redan började närma sig slutprodukten, var placerade i ställ så att fällningen skulle samlas i flaskhalsen. Imponerande och roligt att se.

Efter Taittinger åt vi en trerätterslunch på en närliggande restaurang - kanske resans bästa måltid.

Sedan promenerade vi omkring i Reims i någon timme, med kaffepaus på ett härligt boulangerie. Förutom vanligt bröd, tårtor, bullar och bakelser hade de utsökta miniatyrbakelser för 5,30 € per 100 gram - och det var ju perfekt när man redan var proppmätt. Tänk vad fint att ha en kaffebjudning och duka fram tjugo olika minibakelser!

Sedan återvände vi till vårt hotell, där vi hade beställt provsmakning av gårdens champagne. Med min mycket begränsade franska var jag litet osäker på om "6 fluites" verkligen betydde sex glas - för 15 euro - men det gjorde det faktiskt! Vi fick prova på gårdens alla 6 champagner, och förutom gott och roligt var det dessutom lärorikt. Något fnittriga gick vi sedan för att äta middag (och artonåringen lämnade dessutom in en skoluppgift i matematik där emellan).

På lördag förmiddag lämnade vi tillbaka hyrbilen i Reims och tog tåget till Paris. Vi checkade in på vårt hotell i Montparnasse, och noterade till vår förtjusning att 18-åringens och mitt rum hade en balkong (30 cm djup) längs hela rummet, med dubbeldörrar också från badrummet! Mycket elegant.

Vi gick ut på stan, och hittade snart en så trevlig gata, som vi tillbringade många timmar på. Vi shoppade ENORMA vitlökar, med enmetersblast, och litet kläder.

Vi pausade - två gånger - med en Aperol Spritz på samma gata. Titta vilka vackra drinkpinnar! När klockan blev åtta åt vi middag på en uteservering och gick sedan till hotellet och sov som stockar (varsitt täcke för artonåringen och mig denna gång). Hotellet hette för övrigt Waldorf Montparnasse och kan varmt rekommenderas om man behöver hotell i trakten. Bekväma sängar, snyggt och trevligt och härligt morgonmål.

Nästa morgon tog vi tunnelbanan till flygfältet och flyget hem. Snipp snapp snut, så var resan slut - men vad mycket vi hann med! Och så glad och uppiggad man blev.

Potatisland, ved och andra vårsysslor

 

Äldstingen och jag (och hundarna) tillbringade måndag-tisdag på lande. Efter den vanliga arbetsdagen hade vi två viktiga uppgifter: att få 24-åringens 30-åriga bil, som stått i vinterförvar där, förd till verkstaden och att träffa en man som ska hämta jord, fylla ut en plätt och jämna till den så vi kan göra en liten gräsplan vid södra husväggen. Båda utfördes till belåtenhet redan på måndag kväll. Bilen startade inte, men efter att ha laddats en stund gick det bra, och vi fick den förd till verkstaden. Traktor-mannen kom också och vi kom överens om att han fixar det när han hinner och meddelar mig, så vi sedan kan åka och så gräset (och kanske klöver? Och annat?). 

På kvällen fick vi återigen njuta av en vacker solnedgång. På lande märker man skillnaden ännu tydligare - på vintern blev det ju kolmörkt redan på eftermiddagen, och nu går solen ner 22-tiden. Härligt.

Nästa morgon började vi förbereda potatislandet innan dagens första jobbmöten. Litet senare kom mommo med sättpotatisen, och äldstingen och mommo satte dem. Enligt gammal visdom ska man tydligen sätta potatisen först "när man kan sitta på marken med rumpan bar", och så var det nu VERKLIGEN inte nu (iskall nordanvind och små snöfall ibland), men månne den inte kan vänta i marken tills det blir varmare. Vi får väl se.

Till sist tog vi ännu upp alla bitar från träden som vi fällde sist (t.ex. de som syns ovanför potatislanden på bilden ovan) och klöv veden. Mycket nöjda med våra dagsverken åkte vi sedan tillbaka till stan. 

Nu jobbar jag ännu idag, men sedan blir det spännande. Jag gav mommo en resa i present när hon fyllda jämnt på hösten, och i morgon ska hon, hennes väninna, 18-åringen och jag åka till Champagne och Paris! Det ska bli så roligt.