Dagsverke

 

En dag förra veckan meddelade artonåringen att hon har dagsverke nästa vecka (och att hon inte tänkte städa kylen, som hon gjorde ifjol). Jag fick en snilleblixt och bokade en släpvagn (10 €/dag från Motonet, så bra tjänst!) och frågade om någon kompis också ville komma och vårstäda i trädgården. 

Så idag sysslade två duktiga 18-åringar i några timmar i vår trädgård. De klippte ner den hemska tagghäcken och de stora barrbuskarna vid vår ingång, plockade nerblåsta kvistar och krattade, och förde allt till släpvagnen. Och på kvällen körde maken och jag sedan lasset till sorteringsstationen.

 Så fint att ha det fixat!

Familjehelg

 

Förra helgen åkte vi till Vasa med hela familjen, hundar och allt. Jag hade gett resten av familjen biljetter till Botnia Paradise och därtill hörande hotellövernattning till julklapp. Ursprungligen var det tänkt att vi skulle åka redan i januari, men sedan stängde coronarestriktionerna teatrarna och alltsammans sköts upp. Men nu var det dags!

Fyra personer och hundarna åkte upp med bil, två kom med tåg, och sedan samlades vi för middag och teater. Och den var så bra och rolig! Allihop, från 12-åringen till oss vuxna, uppskattade den storligen. 

Vi övernattade på Sokos Royal Vaasa, som jag hade bokat när de hade något bra erbjudande, utan att känna till hotellet desto mera. Det visade sig vara riktigt, riktigt bra. Väldigt centralt, bekväma sängar, tysta rum och bra frukost. Vi hade bokat husdjursrum (såklart), och när vi checkade in överräckte de en välkomstpåse med tuggben och bajspåsar. Det var ganska sött. Och, som ni ser, var hundarna mycket nöjda med att stanna i rummet och titta på morgon-tv när vi gick på frukost.

På söndagen gjorde vi en utflykt till Strömsö, gick på ett stort lopptorg, åt lunch och drack kaffe på stan innan vi styrde bilen hemåt igen. Så fin helg! Trevligt program, och det är alltid roligt att vara tillsammans med hela familjen. Mycket babbel och skratt.

Påsk och vår

 

Äntligen, äntligen börjar våren komma igång. Idag var första dagen jag drack eftermiddagskaffe på terrassen, i sällskap med 12-åringen, och det blev riktigt svettigt varmt i min svarta, långärmade skjorta. Härligt!

Traditionsenligt inledde vi säsongen på Kimito-lande vid påsk. Vi hade ju åkt av och an helgen innan och satt på värmen, så det var ganska behagligt redan när vi kom fram på torsdag kväll. Och så blev ju påsken så fin.

Krokusarna hade kommit upp, mitt i det gråa och slitna.

Äldstingens pojkvän arrangerade ett påskstilleben, så han kunde ta en bild att skicka till sin mormor. De fina påskkycklingarna (?) har hängt med sedan flickornas dagistider, och kommer att få hänga med tills de faller i bitar.

En dag gick vi Senatsbergets Må bra-stig i Dalsbruk, grillade korv vid grillplatsen och beundrade utsikten från utsiktstornet.

Längs stigen såg vi också årets första blåsippor.

En annan dag förde vi hundarna och trimmas, och det var minsann välbehövligt. Poseringsbilden efteråt blev inte så jättebra, men det var nog mest människornas fel (och solens), att en skugga kom så olämpligt. En del av valpens vimsighet tycks ha suttit i håret - han verkar äldre, klokare och lugnare,  när han ser mer städad ut. Nu har vi bara litet svårt att skilja på dem, när de ser nästan likadana ut. Den yngre är litet ljusare, men det ser man bara när de är bredvid varann.

Och naturligtvis - som vanligt i vår familj - åt vi mycket, gott och hela tiden. Störstingen hade födelsedag på långfredagen (hurra!) och fick bland annat en kokbok i present. En dag testades ett mycket läckert vegetariskt recept ur boken.

Och innan vi åkte hem på måndag kväll planterade jag ut påskblommorna. Nu får vi hoppas att de glädjer oss nästa år igen.

Ett och annat

 

För att återknyta till förra inlägget (och inte alls låtsas om att det blev en liten paus här emellan) kan man ju notera att en fördel med att bjuda middagsgäster är den utmärkta restlunch som man (oftast) kan äta dagen efter. Och så är det naturligtvis roligt att träffa sina vänner och äta tillsammans. Nu, när man börjar kunna träffas igen, verkar alla ha ett stort, uppdämt behov av att diskutera, och jag tycker alla träffar numera blir högljudda, röriga och glada. Men det är ju bara fint.

För övrigt har det varit ganska mycket jobb de senaste veckorna, och förra veckan var jag faktiskt också på konferens. Det var trevligt och givande, och jag som (likt 12-åringen) äääälskar att bo på hotell var så nöjd också med den biten. Sova ensam i ett hotellrum, vilken lyx ibland.

Vår arbetsgivare överraskade dessutom med en gåva på rummet. Så fint!

Förra helgen hade vi reserverat för vårfix på ena landet. Vi hade tänkt ställa upp studsmattan, kratta, sopa tak och sådant, men vädret - och hela våren egentligen - var inte riktigt med på noterna. På lördagen var det snöstorm. På söndagen var läget aningen bättre, och vi fick i alla fall några träd fällda. Vackert så.

Ikväll åker vi till andra landet, som vi brukar öppna just till påsk. Alla kommer med, hurra, och vi får öva på att klara oss med bara en bil. Men med hjälp av buss och mommos skjuts ska det nog gå bra. 

För övrigt kan jag rapportera att lilla taxen har lärt sig hoppa upp i soffan, men bara i smyg. Han är ju lika stor som storebror nuförtiden, men tror fortfarande att han inte kan hoppa. Vi försöker uppmuntra och visa, men han gnäller bara ynkligt och vill bli upplyft. Men så märkte vi att han ibland befann sig i soffan på lande (där sofforna är lägre än i stan) utan att någon hade lyft upp honom. Och ovan finns bildbevis från igår på att han numera klarar det också i stan. Men bara när ingen ser på, alltså. 

På gång igen

 

Maken ska byta jobb, och vi firade det med en miniresa till Mariehamn mellan jobben. Vi åkte dit med nya Viking Glory, och det var ju extra skoj. Vi började lyxigt med ett par timmar i spaet. Det låg i fören, och man hade fantastisk utsikt rakt framåt från poolerna. De har fortfarande coronarestriktioner, bara 10 personer fick vara där samtidigt, så det fanns gott om plats i bastu och bubbelpooler. Så skönt! Sedan var det dags för lunch, och så var vi ju redan framme i soliga Mariehamn.

Vi tog en lång promenad, installerade oss på rummet på hotell Pommern och gick sedan på middag till Indigo. En lång natts sömn, hotellmorgonmål, litet shopping, lunch på Bagarstugan och Viking Grace tillbaka. Helt perfekt minisemester, avkopplande, omväxling från vardagen och inte det minsta stressande. Kan varmt rekommenderas. Döttrarna och hundarna klarade sig också utmärkt på egen hand hemma.  

En annan omställning som makens byte av jobb medförde handlade om bilar. Han blev av med sin firmabil, och vår andra bil var den lilla Golfen. Vi tänkte att vi i fortsättningen skulle klara oss med bara en bil i familjen, och då var halvkombi-Golfen litet liten och saknade dessutom dragkrok. Vi funderade hit och dit på sjupersonersbilar, el- eller gasbilar, "finare" eller mer basbilar, och maken tillbringade åtskilliga timmar i telefon och bilbutiker. Till sist bestämde vi oss för den enklaste och mest förmånliga lösningen: vi bytte till en litet nyare kombi-Golf, med stor baklucka, automatväxel och dragkrok. Den ostylade bilden visar vårt stillsamma firande när vi äntligen bestämt oss och fått alla affärer överenskomna. Golfen som vi nu gav bort var för övrigt en strålande affär: vi har haft den i över tre år, utan minsta bekymmer, och fick nu 1 800 euro mindre för den än jag köpte den för! Hoppas den nuvarande är en likadan pärla.

För övrigt är det så dammigt och sandigt inomhus hos oss nu. Jag dammsög i förrgår, och fick ändå göra det idag igen. En hel del förklarades när vi kom in från en promenad, hunden lade sig på golvet och flyttade sig aningen en stund senare. Om de tar in så här mycket sand vid varje promenad - då när man inte ens märker att de är smutsiga och torkar av dem - är det ju inte konstigt att det dammar. 

Som ni märker blev vi friska igen, också. Eller så gott som - jag dras nog fortfarande med en efterhängsen trötthet och har tyngre att andas, men månne det inte ska gå över snart, det också. Ikväll får vi gäster, och det blir roligt!

Sjuka

 

Nog blev vi ju sjuka, vi också. Maken testade positivt på tisdagen och jag på fredagen. Vi har vaccinen i skick, så vi är inte jättesjuka, men nog tycks det vara en seg sort - inte är vi i jobbskick ännu. Tråkigt blir det ju, när man ska hålla sig isolerad och inte riktigt orkar göra något heller, men inte går det någon nöd på oss. Lyckligtvis blev vi ju sjuka i omgångar, så artonåringen var redan frisk när vi blev sjuka och kan alltså handla mat åt oss.

För att få litet omväxling åkte vi ändå till lande över helgen. Det var härligt vårväder, och vi inledde grillsäsongen. Hundarna har brusande vårkänslor, vilket passar litet dåligt ihop med människornas orkeslöshet. En gång försökte maken ha dem lösa, vilket ledde till en vild jakt på en mink (tror vi). För första gången hängde valpen med sin storebror, och båda stack iväg längs stranden. Maken fick tag på valpen efter ett tag, och efter ytterligare en halvtimme hittade jag stora taxen, som lugnt spankulerade längs strandkanten och låtsades om ingenting. Så nu får de vara kopplade tills vidare.

För övrigt kan jag rapportera att mangoplantan mår utmärkt och växer så det knakar. Jag skulle också vilja så tomatfrön nu, men kan ju inte ens gå till fröbutiken, så det får vänta. Men nog ska jag väl hinna.

Nu är det vår!

 

När jag bytte lakan i vår säng på torsdagen kände jag att det var dags för blomlakanen. Man kan inte riktigt använda dem mellan oktober och kanske februari, tycker jag, men nu var det dags. Hjälpa våren litet på traven, liksom. Och det hjälpte genast!

Igår märkte vi att isen hade gått utanför Mellsten, när vi var där med maken. Så fint.

Maken fångade en kråka på bild precis när den flög upp. 

Hundarna hittade en solfläck att sova i.

Och idag sådde jag nya frön i min hydroponiska odling. Persilja, koriander och basilika. Jag hoppas på lika bra skörd som ifjol - då har vi nog husbehovet av örter tryggat. Och med persilja, koriander och basilika kommer man långt, tänker jag.

För övrigt har också tolvåringen, föga förvånande, nu testat positivt för covid-19. Maken och jag mår än så länge prima, och testet som jag tog igår för säkerhets skull var också negativt. Få se hur det går.