Motion

Det har hänt något konstigt. Som bakgrund kan nämnas att jag är mycket ointresserad av och dålig på motion och sport (att göra det själv, alltså. Titta kan jag nog). Jag inser ju att man mår bättre om man har ens någon minimal grad av kondition så jag försöker gå på jomppa en gång i veckan. Som ni vet ligger en mammas egen jomppa ganska långt ner på prioriteringslistan - i princip allt går före. Än är det ett fullmäktigemöte, än någons födelsedagskalas, än jobbar maken sent.

Nå, förra måndagen när jag missade jomppan för kanske femte gången i rad (skolkonsert) bestämde jag mig för att gottgöra det med en joggingrunda. Och det gick bättre än det någonsin har gjort förut! Och igår, när jag missade den igen (ettåringen skulle bekanta sig med en ny barnvakt), gjorde jag om det. Och det gick ännu bättre. På en halv timme gick jag bara en gång i en isig backe. Jag förstår att vana idrottare inte är så imponerade, men för mig är det otroligt.

Så slutsatsen är att frasen som jag främst sett som uppmuntran - Promenader är också motion! - visar sig stämma. För promenera är det enda jag har gjort i motionsväg det senaste året, men det gör jag å andra sidan varje dag.