Förberedelser

 

Förutom att fixa och slappa på lande, har vi också planerat studentfest och nu också inlett förberedelserna: Ett andra kylskåp är inköpt och fyllt. 

Idioter i trafiken

 

Eftersom de två yngre flickorna har skoldag i dag, och vi märkte det rätt sent (och maken och jag alltså hade tagit den här fredagen mellan två helger ledig), bestämde vi att jag skulle köra in till stan av och an över dagen med dem. Sagt och gjort, vi startade klockan sex (inga problem en så här vacker försommarmorgon), stannade och köpte en kaffe på ABC i Bjärnå och var i stan i god tid innan skolan började 8.15. 

Medan flickorna är i skolan passar jag på att uträtta ärenden. För en timme sedan skulle jag köra ut ur ett stort köpcenter, och bilen framför mig stannade länge vid bommen. Mannen i bilen hade manövrerat litet olyckligt, så att bilen var för långt från maskinen för att han skulle kunna mata in biljetten genom det öppna fönstret, men för nära för att han skulle kunna öppna dörren. Så det tog kanske en minut för honom att prova, köra fram litet, öppna dörren och gå till maskinen. Och då TUTAR personen i bilen bakom mig. Jag undrar vad hen riktigt tänkte - att det skulle gå snabbare om man tutar? Eller att mannen kanske inte riktigt hade märkt att han gjorde ett misstag, och borde uppmärksammas på det? I alla fall blev jag, och antagligen - förhoppningsvis - alla andra i bilkön tusen gånger mer irriterad på tutaren än på honom som var långsam vid bommen. Pust. Man blir kanske litet extra känslig när man har ett barn som precis har övningskört (och som minsann blir stressad om hon är långsam också om ingen tutar), men kan inte alla bara utgå ifrån att folk gör sitt bästa fast det ibland inte går helt som i Strömsö, och tuta bara vid farliga situationer? 

Ja ja, det är säkert bra för mitt låga blodtryck att få en adrenalinrush ibland. Men nu ska jag plantera blommor på balkongen!

Lande - igen!

Hälsningar från lande (jag har nog faktiskt jobbat emellan också, men det råkar nu vara Kristi Himmelsfärd-veckan med litet extra lediga dagar...). Solen skiner, luften är ljummen, kvällen är ljus och det är gott att leva i Finland. 

 

Maken har köpt en ny matlagningspryl - den finska pizzaugnen Uuni. Man värmer den med pellets i 15 minuter (öppen eld längst bak i ugnen!), och så kan man börja skicka in pizzorna.

 

Efter 1 1/2 minut är pizzan färdig. Fungerade som tåget, och blev fantastiska pizzor. Kommer antagligen att bli många pizzor i sommar... 

 

Maken har börjat bygga terrassens nya del. Jag har städat inomhus - nästa gång vi kommer (veckan efter studentdimissionen) håller jag min försenade vintersemester och stannar här hela veckan med några döttrar, och då är det ju trevligt om det redan är städat. Men visst hann vi med en timme i solstolen också, efter pizzalunchen och innan det blev mulet.

Här är vansinnigt torrt. Mitt trädgårdsland var dammande torrt, och jag har vattnat och vattnat. Dessutom tror jag att grannens katt har misstagit mitt land för en kattlåda (ingen respekt!), så jag fick plocka bort litet kattlämningar och fylla igen litet gropar. Få se om det tar sig nu - litet regn skulle nog behövas.   

Till sist min nya sommarväska, gjord av en gammal tältduk, som jag köpte i Camden. Kolla vad den är färgmatchad till vårt lande - helt av en slump.

London - igen!

Ursäkta, ursäkta, orimligt lång bloggpaus. Först berodde det på... jobb, säkert?... och sedan på ett intensivt, men mycket mycket trevligt, veckoslut i London. Min svägerska och jag hade gett resan i present åt våra män, bröderna, och förra helgen var det äntligen dags. Vi plockade upp dem 5.30 på fredag morgon och tog morgonplanet till London. Efter en publunch gick vi omkring på stan hela dagen.

 

Neil's Court, väldigt trivsamt (men pyttelitet). Här kunde man äta en annan gång.

 

Men på fredag kväll åt vi på Jamie's Italian i Covent Garden. Riktigt, riktigt bra, fina råvaror som var väl tillredda - trots att restaurangen var stor och proppfull. Proppmätta, aningen berusade och mycket nöjda kollapsade vi sedan i våra sängar efter en 20-timmarsdag.

 

Nästa dag delade vi på oss. Det andra paret skulle åka på en sightseeingtur och vi gjorde hellre något annat. På grund av tidsskillnaden vaknade vi tidigt och tog bussen mot Notting Hill redan strax efter åtta - och fick första sätet i övre våningen!  

 

Sedan fortsatte vi på lunch till Camden, där vi började med att prova friterad halloumi med yoghurtsås, hackad mynta och granatäppelkärnor. Otroligt gott, vi måste försöka laga det hemma också.

 

Cyberdog!

  

Sedan sammanstrålade vi med de andra för middag (restaurangen hette Polpo, också väldigt gott) och litet barhäng.

På söndagen åkte vi först till Old Spitalfield Market och Brick Lane, där vi bland annat såg dessa regnbågscroissanter (smakade inte). Till sist litet shopping i centrum, och så åkte vi trötta och nöjda och belåtna hem igen. Otroligt så mycket man hinner med på tre dagar, när man bara är fyra vuxna och bor i centrum.

Olämplig blogg?

Nämen? Maken försökte läsa min blogg på jobbet, men försöket spärrades, för att innehållet kategoriseras som pornografi. IT-gänget på hans jobb tar tydligen det säkra före det osäkra. Det var ju aningen överraskande - och roligt.

Litet trött

 

Fem timmar i buss på fredag, åtta timmar sömn (eller ja - men natt) på ett skolgolv, nio timmar i en hall och fem timmar buss tillbaka. Aningen tröttsamt, men sjuåringarna var så ivriga och lyckliga. De kunde ju inte vila en sekund - ännu hela vägen hem var de i rörelse, lekte, ropade och busade. Första gången man var på spännande jompparesa, med sina kompisar OCH mammor, kunde det bli bättre?

Bussen kom hem tiotiden på kvällen, och vi förde sjuåringarna till oss, där tonåringarna fick ta över ansvaret för dem. Den andra mamman och jag klädde snabbt om oss, hoppade på cyklarna och fortsatte på fest (där papporna redan hade representerat familjerna i flera timmar). Det var också mycket trevligt, så vi kom hem rätt sent (eller tidigt).

 

På morsdagen var vi på traditionell - redan andra gången, och då börjar väl en tradition - picknick på Sveaborg. Solen sken, hela familjen var med, drakarna flög och allt var toppen. 

I dag var jag på jobbet redan 6.30 (hade en viktig grej på jobbet), men det var bra, för jag måste också gå tidigt...

 

...för att igen fixa den lilla gymnasten i uppvisningsskick. Vi får väl vänta några år på att de själva kan börja laga sina frisyrer.

Men sedan fick maken gå på dagens uppvisning - vilket han faktiskt gärna gjorde, han har inte sett dem uppträda än.  Och nu ska vi försöka få till en lugn kväll och lång natt!

Beröm

Hurra för vår lilla stads hälsovård! Jag har redan i några veckors tid känt att något kanske inte är helt ok med en tand i övre käken, men i förrgår började den plötsligt ila riktigt ordentligt. I går var det så bråttom på jobbet så jag inte kom mig för att ringa tandläkaren, men i morse klockan 8 ringde jag den kommunala tandläkaren - och fick en akuttid klockan 10 på vår lokala hälsostation. Där togs jag emot av en vänlig, trevlig och proffsig tandläkare (som till och med talade svenska!), som satte 45 minuter på att röntga, bedöva och fixa min tand. Vilken ypperlig service - precis som man vill ha det, men befarar att sotereformen kommer att sätta stopp för. 

För övrigt blir det ett spännande veckoslut, för vi ska åka till Kristinestad på jomppatävlingar med sjuåringen. Fem timmar i buss i dag, övernattning på ett skolgolv, tävlingar i morgon och sedan fem timmars bussresa hem. Sjuåringarna är glädjestrålande entusiastiska, deras mammor kanske aningen mindre ivriga. Men månne det inte blir skoj.

Ny tränare

På söndagen fortsatte arbetet i trädgården - maken fyllde hålet och jag började projektet med att flytta midsommarrosen. Länge har jag stretat emot - den är ju så vacker när den blommar (här syns den i all sin glans)! och stor! och hör hemma vid ett torp! Men om vi ska utvidga terrassen måste det nog bli hitåt. Och kanske den klarar en flytt? Det visade sig dock vara omöjligt att få med någon rotklump - rötterna slingrade sig mellan stenarna i grunden och måste tas av. Men jag planterade några buskar på ett annat ställe längs den soliga väggen, dränkte dem i vatten och hoppas att det ska gå bra.

Och söndagens roligaste: sjuåringen klappade maken på magen och sa "Du borde nog tappa några kilo" med kännarmin och allvarlig röst. Maken höll med, och frågade om hon ville hjälpa. Så nu har han en personal trainer (sjuåringen, alltså), och i kväll ska de tillsammans ut och jogga. Kan bli tungt för maken, misstänker jag.

Landelördag

 

Den första dagen i år som känns som sommar (otroligt, det här vårvädret, för sex dagar sedan snöade det ju!), och det råkar vara en landelördag! Dagen inleddes med den årliga turen till återvinningsstationen. Tänk att vi köpte det här torpet för fjorton år sedan, och fortfarande hittar vi så mycket bråte att vi fyller minst en släpvagn per år. De första åren var det gamla kylskåp och spisar och söndriga sängar, så småningom blev det mera mot mögliga madrasser och bitar av korrugerad plåt. I år skriver vi historia, för nu förde vi faktiskt bort de allra sista rostiga tunnorna som stod i skogen. De måste ha varit tiotals från början.   

 

Grillpremiär! Körv till lunch.

Och invigning av nya terrassbordet. Vi är bara tre (och hunden, naturligtvis) denna helg - alla tonåringar skulle på cykelhajk med scouterna, så de blev i stan.

 

Paus i solen.

 

Första gången i år som man kan gå barfota! Marken är inte ens kall!

 

Sedan sådde jag mitt trädgårdsland, det har nog aldrig hänt så här tidigt förut. Gräslöken växer redan glatt, och jag kompletterade med lök, dill och persilja. Och så slog jag till med en ny rabarberplanta som skymtar i bakgrunden. De gamla, som fanns här när vi kom, har tynat bort allt mer under de senaste åren. Jag vet inte om de har gjort av med alla näringsämnen i marken (fast jag har försökt gödsla) eller helt enkelt kommit till ändan av sin livscykel - enligt makens snabba googling kan de ge frukt i upp till 25 år, och de kan nog bra vara så gamla. 

 

Och så har jag grävt en djup grop, vars användningsområde man diskret kan förbigå. Den väntar nu på att maken ska bli inspirerad för del två av projektet, så att säga.

 

Så småningom blev det dags för dagens andra grillning - biff till middag. Nu har vi alla varit ute i tio timmar (och är rätt röda om nosarna), och bastun håller på att bli varm. Jag misstänker att det blir en tidig kväll och en lång natt efter bastun.

Sjukdag

 

Den korta arbetsveckan blev ännu kortare, för jag vaknade med magsjuka i natt. Många år sedan sist, och oerhört konstigt att mamman i familjen blir sjuk först - varifrån kan jag ha fått smittan? Jag har alltid litet vagt dåligt samvete när jag är sjuk, och känner hela tiden efter om jag nu verkligen är så sjuk, eller kunde jag vara på jobbet i alla fall? Men på det sättet är magsjukor bra, att man kan vara absolut övertygad om att man inte är i jobbskick och att ingen vill ha en på arbetsplatsen. Så det är bara att gilla läget - tur att vi råkade ha isglass (och det fyrbenta sällskapet, som alltid välkomnar en plats på ens ben i soffan). Och eftersom jag tydligen får finna mig i att dagen inte blir värst produktiv (jag tömde en diskmaskin i morse, blev matt, lade mig i soffan och vaknade två timmar senare) hinner jag ju fundera på viktiga frågor som:

- När man mår illa vill man ju verkligen inte ha kaffe. Men en del av huvudvärken kanske beror på att man inte har druckit kaffe? Så ska man pina i sig kaffe? (Svar: tydligen. Jag drack en minikopp i små klunkar. Huvudet tackar, magen ej, men på det stora hela mår jag litet bättre efteråt)

- Månne min kompis har fått sin hund redan? Måste fråga, när jag orkar.

- Vad ska jag ha för blommor i balkonglådan (ser de torra ljungbuskarna i den från min soffplats och det nuvarande läget kräver absolut en förbättring)?

- Om man skulle vara så lycklig att man får åka utomlands på semester i oktober, vart borde man då åka? Där det är varmt, men inte för turistigt? Bra boende, gärna både pool och lekmöjligheter för minstingen, men också intressanta saker att uppleva för de större i närheten? God mat och vackra landskap, men inte allt för dyrt?

I går fick vi för övrigt ta en tjuvtitt i vårt nyrenoverade kontor - hit flyttar vi tillbaka om ett par veckor. Som ni ser blir det ett öppet kontor, men med moderna lösningar som tysta rum för koncentrationskrävande jobb, working café för snabba, spontana möten (och kaffekokning) och vanliga telefonboxar och mötesrum. Blir säkert bra.

För övrigt II - i juni börjar jag jobba heltid igen, tre månader tidigare än ursprungligen tänkt. Men jag har mycket semester och övertid som  jag får ta ut under sommaren, så det blir nog bra, det med.

Sköna maj, välkommen

 

I morse hade jag inte ställt väckarklockan, för jag tänkte att jag inte "var tvungen" att promenera på morgonen, jag kunde också ta långpromenaden senare. Men sedan vaknade jag av mig själv strax efter sex, eftersom jag hade somnat redan efter nio, eftersom natten innan blev rätt kort, och drog trots allt den morgonsömniga hunden med mig ut. Och man kan lugnt säga att jag inte ångrade mig när jag kom fram till den spegelblanka sjön.

 

Och så kunde jag dricka eftermiddagskaffet i solen! (Nonchalera gärna pulkorna i bakgrunden och det övriga råddet - man måste naturligtvis placera stolen i solen, inte på det snyggaste stället på gården). Äntligen, äntligen kom våren.

 

Efterrätten, gjord av trettonåringen, får representera Vappenmiddagen, som var mycket trevlig. På första maj kravlade maken, nittonåringen, sjuåringen och jag oss upp tidigt och for till Kajsaniemi för att lyssna på sången, för första gången på många år (tror att minstingen aldrig har varit där). Efteråt drack vi kaffe på café och promenerade längs stranden, bland hundratals andra vårrusiga huvudstadsbor. Härliga tider.