I morse hade jag inte ställt väckarklockan, för jag tänkte att jag inte "var tvungen" att promenera på morgonen, jag kunde också ta långpromenaden senare. Men sedan vaknade jag av mig själv strax efter sex, eftersom jag hade somnat redan efter nio, eftersom natten innan blev rätt kort, och drog trots allt den morgonsömniga hunden med mig ut. Och man kan lugnt säga att jag inte ångrade mig när jag kom fram till den spegelblanka sjön.
Och så kunde jag dricka eftermiddagskaffet i solen! (Nonchalera gärna pulkorna i bakgrunden och det övriga råddet - man måste naturligtvis placera stolen i solen, inte på det snyggaste stället på gården). Äntligen, äntligen kom våren.
Efterrätten, gjord av trettonåringen, får representera Vappenmiddagen, som var mycket trevlig. På första maj kravlade maken, nittonåringen, sjuåringen och jag oss upp tidigt och for till Kajsaniemi för att lyssna på sången, för första gången på många år (tror att minstingen aldrig har varit där). Efteråt drack vi kaffe på café och promenerade längs stranden, bland hundratals andra vårrusiga huvudstadsbor. Härliga tider.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar